Gammelmormors begravning.

I onsdags klippte jag mig! Ingen ser nog skillnad men whatevs. Håller fortfarande på att spara ut, tror målet är att ha lite under axlarna så det fortfarande känns lite pagigt men att man kan sätta upp det lätt! Känns som ett säkert kort om ni frågar mig. Det kändes lite bra att klippa sig också för på torsdagen skulle jag hem till Västerås för att åka upp till Hofors med familjen till gammelmormors begravning, och då ville man ju vara lite fin. I bilen ritade jag ett litet hjärta till henne. <3 Jag trodde faktiskt inte att jag skulle bli så berörd, jag hade inte sett henne på ganska länge och så försöker jag distansera mig när sånt här händer eftersom jag är så extremt rädd för döden, men så fort mamma och morfar började spela orgel och klarinett tillsammans bröt jag ihop totalt... Helt plötsligt mindes man exakt alla stunder med henne - när vi lekte med hennes gosedjurskatt i soffan, att det var hemma hos henne som jag först upptäckte att jag var allergisk mot jordnötter, alla släktmiddagar ute på verandan etc. etc. Alla minnen blir så sköra och värda så mycket eftersom de är det enda som finns kvar av henne nu, jag får inte glömma någonting.  Ursäkta alla suddiga mobilbilder, men tyckte det var lite osmakligt att gå runt med en stor systemkamera, men kanske bara är jag som är fånig. Nåväl. Efter begravningen och fikat åkte vi till hennes lägenhet och kollade, jag fick med mig lite grejer också som jag ska visa sen. Tycker gammelmormor och gammelmorfars bröllopsfoto är så fint, och att jag liknar henne lite va? Lite tycker jag nog. Det var en fin stund med släkten ändå, även om anledningen var sorglig. Jag älskar dig, gammelmormor. <3