Till Ekenäs och träffa bruden | lördagen

Tjaa, På lördagen hade jag tidig väckning, och inte vaknade jag hemma inte. Jag hade planerat att jag skulle sova över hos Patrick för att få eventuellt sova en halvtimme längre, eller den tiden som det nu tar för bussen att komma från Borgå till Söderkulla. På något sätt hade vi väckning 6:15. Han, som började först 9 denna dag, vaknade snällt upp tillsammans med mig. Vi åt frukost tillsammans och följde med hur det sakta men säkert blev ljusare ute. Jag hoppade på bussen som anlände 7:25 till Söderkulla... mot Helsingfors! Från tågstationen sökte jag upp rätt tåg, och satte mig bekvämt då jag visste att åkturen till Karis skulle gå på en dryg timme. Där böt jag tåg, till ett litet tåg, eller snarare sagt vagn. Tåget som åker vidare till Ekenäs är gjord för kanske 30 pers. och denna gång var det faktiskt svårt att hitta lediga platser. 10 minuter senare steg jag av vagnen, framme i Ekenäs. Det var ett tag sedan jag var där senast och har bara goda minnen från de gångerna. Jag tvekade inte en sekund att denna dag skulle bli lika succé. Malin mötte upp mig och vi gick vidare till henne. Äntligen får jag faktiskt se hur hon bor, och visst hade hon det trevligt. Vi stökade ner hennes kök då vi fixade snabbt lunch åt oss. Vi åt på balkongen, men insåg snabbt att det var för varmt, speciellt i solen. Vi lämnade råddet bakom oss och stack iväg för att fota lite i det fina vädret istället. Halv fem var det dags för bowling. Något som jag faktiskt gjorde för två veckor sen. Jaa, jag hoppades väl på att bowlingen skulle gå bättre än förra gången. Och visst gjorde det det! Jag slog henne med riktigt grymma tal! Men hon vann för två år sedan, då när vi senast spelade. Så jag antar att år 2021 får vi ett avgörande spel. Sexans tåg tog jag tillbaka till Helsingfors. Det blev en kort visit så visst ville jag stanna längre! Jag hade väldigt svårt att säga emot när hon snällt bad att jag skulle stanna... Men sist och slutligen var det nog skönt att komma hem igen. Jag hade ändå stigit tidigt upp, och det märktes nog när ögonen höll på att falla fast trots att klockan endast var nio.  Kram, julia