Mentalt jobbig dag

Har haft en riktigt jobbig dag..Tankarna har varit så spridda, så jobbiga. Började dagen med att jag fick gå ut från spanskalektioner då jag fick något slags sammanbrott och tårarna bara rann i en halvtimme. Trodde inte att jag skulle reagera så starkt på det här som jag gjort.Men tankarna sträcker sig tillbaka till tiden då vi var klasskompisar i ett antal år, och att sedan inse att han inte finns mer. Att hans liv togs på ett så orättvist sätt får mig att gråta ännu mer.Jag tänker på hans allra närmaste, mina gamla klasskompisar som fortfarande träffade han varje dag. Hur dåligt måste inte dem må om det här tog mig så pass hårt?Det kan jag inte ens föreställa mig.Jag är tacksam för de fina människorna jag har runt omkring mig som har varit där idag, och extra styrkekramar till Carro som också kände Niclas!