Källkritik på nätet

Efter att ha lyssnat på intervjun om källkritik på nätet så anser jag att alla som läser saker på nätet är väldigt lättlurade, och detta kan vara ett stort problem. Bara efter att ha lyssnat på denna intervju och att ha jobbat med det på lektioner i skolan så känner jag att jag har blivit lite mer skeptisk till vad som är sant eller inte. Folk borde tänka på att kolla upp vissa saker när de läser en artikel osv. Vissa människor går endast på rubriken och utgår endast från den och drar slutsatsen att det stämmer, i vissa fall, ja det kanske stämmer, men i fler fall när man läser saker så kan det vara påhittat eller bara blivit lite till fixade med lite ”bättre” information. Man blir oftast lurad av olika länkar och klipp på t.ex. facebook som blir delade om och om igen men de innehåller bara massor med strunt och lögner. De som gör detta är bara ute efter hur många gånger som länken kan bli delad och på det sättet får de bekräftelse och vi är bara lättlurade.   Innan vi började gå igenom just källkritik i skolan så hade jag inte ens en aning om vad det var och då var jag alltså ganska dålig på att använda det. Men nu tänker jag mycket mer på det speciellt om man ska göra någon stor inlämning eller så, då är det viktigt att kolla upp sina källor så de är troliga. Men om jag bara sitter och går igenom facebook en snabbis så tänker jag lite mindre på det, jag sitter inte direkt och analyserar allting hela tiden. Dock om det kommer upp något som verkar vara alldeles för konstigt, bra eller dåligt då tänker jag att det där kan bara inte stämma och om jag har tiden och är väldigt nyfiken så kan det bli att jag kollar upp det. Och när jag väl kollar upp källor så jämför jag med andra sidor och ser vad de säger men även hur sidan är uppbyggd, vilka som äger den osv.   På metro finns det flera olika nyheter som jag har sett på olika medier, de har kommit upp i mitt flöde på grund av att mina kompisar har delat eller gillat inlägget. Ett exempel är att man ska få böldskador av att använda head and shoulders schampo om man använder det.   http://www.metro.se/nyheter/nej-ikea-har-inte-gjort-en-regnbagskudde-som-heter-putin/EVHocv!pO9SBa8sG0Hk/ är ett exempel på en bild som har spridits på internet. Ikea ska alltså ha haft en regnbågsfärgad kudde vid namn putin. Detta är såklart falskt och stämmer inte alls. Jag anser att denna bild har spridits runt på internet då det finns folk som vet att andra kan störa sig på det och för att vissa anser att det är en bra sak att stå emot Rysslands hat mot homosexuella. Det finns folk som tycker att det är både bra och dåligt, men i vilket fall så får det mycket uppmärksamhet då det är ett ganska starkt ämne. Den person som har spridit detta är antingen för eller emot homosexuella och Rysslands syn på detta. Det är lite svårt att säga vem av de men antingen så var det för att hylla eller för att lägga skam över det. Jag tänkte använda en kommunikationsmodell för att göra detta lite mera klart, och då tänkte jag använda mig av Lasswells modell.   VEM? Anonym informatör, men bilden har delats första gången på Reddit och det har man utgått ifrån. VAD? Man vill visa att en regnbågsfärgad kudde har döpts till Putin vilket är lite ironiskt då Putin är emot homosexualitet. VILKEN KANAL? Flera olika internet sidor. TILL VEM? Detta kan vara till de som är både för och emot Putin och homosexuella, men det kan även nå folk som är intresserade av kuddfodral. VILKEN EFFEKT? Jag tror att det blev väldigt stora diskussioner om detta då det är ett ganska stort och känsligt ämne och folk gillar att synas och provocera andra.   För att bli mer källkritiskt så kan man kolla upp sina källor lite mer noggrant, och om till exempel överskrifterna är för bra för att vara sant då är det förmodligen inte sant. Man kan även kolla om det är något som har delats på facebook så kan man kolla på hur många likes och delningar osv inlägget har fått för det kan också ha med att göra hur sann artikeln/inlägget kan vara.