Saker man tänker när man har PMS

Andreas och jag hade bestämt att vi skulle ut och käka ikväll, så imorse lockade jag håret och valde lite extra fina kläder just för tillfället. Men så blev dagen bara mörkare och mörkare, världen kändes som gråa tunga moln och seg kola. På tal om kola känns huvudet även så, eller kanske bomull. Trots att jag sov 8 timmar inatt så har jag gäspat mig igenom hela dagen. Allt har liksom känts lite extra jobbigt och motigt, varit på vippen att fälla ett par tårar och vill bara rulla ihop mig till en liten boll  bland duntäcken och kuddar och tycka synd om mig själv. Eftersom jag jobbat hela dagen och haft massor att göra, möten på engelska och fixat inför helgen, så är det bara att bita ihop och vara professionell. Skulle aldrig låta mitt humör gå ut över jobbet. Men det gör det inte mindre segt för det. Det är bara att acceptera att vissa dagar är lite sämre än andra och det är okej att vilja gå hem ibland.Så middagen ute blir middag hemma istället. Min andra halva vet att jag har en skitdag och inte kommer vara på topp ikväll, men det gör ingenting. Som den stjärna han är ställer han upp för mig idag, precis som jag gör för honom när han har en bajsmackedag. Vill helst bara ligga och kramas och sippa på ett glas pinot grigio och gå och lägga mig tidigt. Diska tänker jag inte göra. Eller laga mat. Har beställt pasta med pastasås och en herrans massa parmesan. Choklad fick han köpa "om han ville". Trots att jag har en pannkakedag vet jag att imorgon blir mycket bättre och att egentligen så har jag det ganska bra. Egentligen alltså. Någon som känner igen sig?