Söndag 20 december. Drömmen är över? Lidandet fortsätter!

Hej igen! Vad tror ni döljer sig bakom rubriken? Jo, naturligtvis det faktum att Tottenham är nere på jorden igen och jag känner att jag bara måste "skriva av mig". Det som såg så bra ut för en vecka sedan, har på de senaste två matcherna förvandlats till den verklighet jag levt med i snart 60 år, när det gäller detta lag. Tottenham ledde ju faktiskt Premier League från omgång 9 t.o.m. omgång 12. Då inbillade jag mig - dum som jag är och helt plötsligt svävande i det blå - att "Spurs" hade chans på ligatiteln eller åtminstone kommer att vara med i det s.k. racet om samma titel. I onsdags kom så den första väckarklockan. Laget åkte till Liverpool och mötte de regerande mästarna på Anfield. Vid oavgjort hade Tottenham fortfarande varit i serieledning och det såg länge bra ut. När en minut återstod av matchen, var ställningen 1-1. Då fick Liverpool hörna och gjorde givetvis mål. 2-1 och de regerande mästarna vann. Ändå kunde jag både höra och läsa om att det var Tottenham som skapat de farligaste målchanserna, men så är det; det gäller att göra mål! Idag var det match igen; en match som - för övrigt och i skrivande stund - tog slut för ungefär en halvtimme sedan. Det var Leicester, som gästade Tottenham Hotspur Stadium och vad hände? Jo, i fjärde tilläggsminuten på första halvlek tilldömdes bortalaget en straff, vilken Jamie Vardy naturligtvis slog in. Sedan kom som på beställning ett självmål i andra halvlek; 0-2 och så var denna dag förstörd. Nu är jag emellertid van, vilket de flesta läsare av bloggen kan intyga. Jag har varit Spurssupporter sedan 1961 och det har inneburit ett ständigt samt evigt lidande; något som dagens resultat bara bekräftar.  Tilläggas kan dock att det hittills spelats 14 av 38 omgångar, så mycket kan hända än och Tottenham har ännu chansen till en topplacering. Det mest troliga är dock att lidandet fortsätter. Vi hörs!