Long Island Lördag

Tidigt på lördagsmorgonen drog jag och min kompis Thomas upp till Bronx och hämtade en bil han har fått låna. Sedan började vår färd mot Long Island, där vi skulle hälsa på Elise och hennes pojvän Dylan i Dylans hus. Allt gick käpprätt åt skogen redan från början då vi hela tiden hamnade i fel fil och därmed fick stanna upp och försöka byta fil för att inte köra åt fel håll. Här i New York stannar inte folk upp för att släppa in oss, utan alla bara kör på vilket resulterade i att vi ett flertal gånger stannade vi upp hela trafiken i vår fil, vilket resulterade i att alla bara tutade på oss. Efter 5 min på vägarna vrålar Thomas "THIS A DISASTER, NEVER AGAIN", och jag kunde inte annat än att hålla med. Dock flöt det på något bättre när vi väl kommit ut från city. Min första gång i Bronx, påminner för mig om Havanna. Stekhet sol, gamla byggnader och folkfest dygnet runt. On the road Jag hade förvarnat Thomas att jag inte var den bästa navigatorn men jag tyckte att gjorde rätt bra ifrån mig. Dock blev det alltid en väldigt krånglig process varje gång vi skulle svänga av eller följa en fil åt något specifikt håll. I google maps fanns det en pil som visar åt vilket håll du skulle hålla dig till innan avfart så att du inte behöver korsa tre filer åt något håll. Så jag berättade alltid på vilken sida vi skulle vara. Men på något vänster lyckades vi alltid vara på fel sida och varje gång vi skulle svänga av fick i allafall korsa alla filer, väldigt snabbt med hjärtat i halskroppen. Vi båda skyllde på den här "google lady" som förvirrade oss genom att alltid ge olika direktiv. Att vi först skulle hålla oss åt en sida av vägen för att snabbt svänga av på andra sidan vägen. När vi nästan är framme händer det igen, jag ber Thomas att hålla åt höger.J: "Keep right, keep right keeeeeeep RIIIIIIIGHT"T: "WHAT??? That doesn't even make any sense, let me see that"*tar telefonen*T: "What are you talking about, the arrow is pointing at left"J:"Ohhh, is that left? I thought it was right..."SÅÅÅÅ jag har alltså blandat ihop höger och vänster(jag har aldrig riktigt haft koll på dessa) och därmed sagt fel varje gång åt vilket håll vi ska hålla om vägen, vilket resulterade i att vi alltid var på fel sida. Jag önskar jag hade en bild på Thomas ansiktsuttryck. Dock vågade jag inte ta en bild på honom i det läget. Well, jag varnade honom i allafall. Och de resterande 5 minuterna gick superbra och vi kom fram välbehållna och fick äntligen träffa Elise och Dylan. YAY!Wow, vilken dag vi hade. Huset låg vid en liten kanal där alla hus hade bryggor, båtar, vattenskotrar. Ett riktigt båtliv. Riktigt häftigt. Att det dessutom var en tropisk hetta gjorde detta helt idylliskt. Vi hängde ett tag nere på bryggan vi vattnet först, medan Dylan gjorde i ordning vattenskotrarna. Sedan åkte vi ut på vattenskotrarna. Jag åkte med Dylan och han är ett riktigt proffs. Vi åkte så fort som 105 km/h och sen hoppade vi på vågarna. En hopp var så högt som 3 meter upp i luften. Thomas och Elise flög av sin vattenskoter vilket inte såg superskönt ut. Efter det körde jag med Elise som var också en väldigt bra förare. Det fanns ett ascoolt ställe som bara var 1 dm djupt. Där måste man köra 100 km i timmen för att inte fastna , och det klarade vi galant. Sedan tog vi en liten badpaus mitt i havet, på ett ställe där vi bottnade. Så coolt. Efter badet så körde vi lite mer. Denna gång åkte jag med Thomas. Detta var en upplevelse, då han tyckte det var som roligast när vi nästan ramlade av. Och med nästan menar jag att halva min kropp är i vattnet och jag febrilt klamrar mig fast. Det var dessutom snorhalt för att vi hade precis badat. Så jag satt knappt ner utan höll mig fast med benen. Att jag satt kvar hela tiden kan jag tacka mina 10 års erfarenhet på hästryggen med en ponny som gjorde allt för att kasta av mig, så tack Bianca! Efter det körde vi hemåt för att möta upp min pojkvän Esbjörn, som hade spelat golf på förmiddagen. Det blev en mysig pizzapaus på altanen och lite jacuzzibad. Sedan lämnade vi Thomas i badet och vi andra fyra åkte ut på vattenskotrarna igen.   Världens bästa pojkvjän och jag <3 Efter lite kortspel och mys tog vi bilen tillbaka in till Manhattan. Vilken jäkla dag. Hade så himla roligt. Idag är min kropp riktigt mör och jag knappt röra mig. Jag skyller på Thomas.Hoppas ni alla har haft en trevlig helg!!