Ännu mer otur

Såhär glad har jag varit i många dagar nu. Har tänkt positivt, haft leende på läpparna, varit glad,jobbat, gått i skolan och bara levt som vanligt. Har inte tänkt på att Jag är sjuk, Har sorterat bort det från huvudet i några dagar. Tror att det kan beror på att jag har börjat acceptera det mer nu, Men samtidigt har Jag inte gjort de det är så svårt. Men det har hänt lite mer på min resa, min resa är tillräckligt tuff, den är tillräckligt orättvis och jag har haft tillräckligt med otur. Men i söndes blev jag inskriven på infektions avdelningen i Lund. Började med att jag hade så himla ont i armen ( i den armen som dem har satt in piccline) Så jag ringde akutnumret om råd, dem sa att jag skulle komma in direkt så dem kunde kolla på de. Så jag packade väskan och åkte in till Lund, jag blev inskriven och Ingenting hände på fyra timmar. Tillslut kom läkaren och tittade och beslutade att jag skulle till röntgen men dem visste inte när jag skulle komma till röntgen. Men efter tag kom dem fram till att Jag kunde åka hem för att jag inte fick någon tid till röntgen förrän på måndan. Så i måndes 10.20 var jag på ultraljud för att kolla så allt såg bra ut i armen, men det såg sådär ut. Jag har fått en liten propp i kärlet runt slangen, så nu håller jag på att blod för tunnande sprutor i magen varje dag för att få bort proppen runt slangen. Så sprutorna ska jag hålla på med i 6 månader plus lite till, det är bara till att vänja sig. Jag är väldigt nålrädd men är stolt över mig själv att jag klarar att ta dem själv i magen. Så jag kämpar på, ger inte upp en ända sekund! På tisdag får jag minAndra behandling, håller på att samla mod till den dagen. Man är så stark ut åt men när man kommer hem blir man så liten och svag.. Men en sak som är skönt att veta, det är att jag aldrig är ensam, alla som stöttar mig på denna tuffa resa ni är Guld värda! Mina vänner och familj är bara helt underbara, ni är bäst !