En tuff dag och prestationsångest.

Idag har inte varit en bra dag. Jag känner mig helt knäckt efter natten utan sömn. Eller det är flera nätter utan sömn men inatt var en riktigt dålig. Eftersom Arnold sovit så dåligt så är han på riktigt dåligt humör han också, vilket betyder att han är extremt lättirriterad och inte vill lämna min arm. Det hade varit helt lugnt om jag inte haft mycket jobb just nu.... Jag är stolt över mig själv för att jag vågat tacka ja till nya utmaningar men jag har extrem prestationsångest för att jag verkligen vill leva upp till de krav som jag sätter på mig själv. Alla projekt känns gigantiska idag och nästan allt har gått fel. Strul med teknik och datum som kastats om i sista sekund.  Jag har fortfarande fullföljt en enda uppgift och värst av allt är att jag låter mig irriteras av det. Men det är för att jag vill göras det så bra som möjligt och det är alltid lite svårare när man ska göra något nytt för första gången. Mitt i allt började jag gråta för att Michael Nyqvist har dött.... Jag  har verklige tyckt om honom av det jag sett men jag de är väldigt olikt mig att börja gråta bara sådär.  Det betyder att jag är väldigt känslig idag.  Nu sitter jag här med lika många uppgifter som jag hade imorse bara för att jag varit ofokuserad och ska börja skriva en TODO så jag får ordning på vad som ska prioriteras först. Nu kan jag stryka blogginlägg på listan och känner jag mig själv rätt så kommer jag få massa inspiration när jag tryckt på publicera det här inlägget. Att börja beta av TO-DOlistor är verkligen en känsla av harmoni. Ofta känns det som att man har mycket mer än vad det är. Nu ska jag ANDAS och TA DET LUGNT.