Mina bristningar och att bära sina skavanker.

Kanske är lite efter med att upptäcka den här tjejen men jag tycker att hon är värd att uppmärksammas. Nog för att hon är extremt vacker och verkar ha en härligt sprudlande personlighet men har inte haft det så lätt med sin sjukdom. Man är så vacker som man känner sig och Winnie trots att hon inte följer dagens perfekta "normer" så verkligen lyser hon. Jag har skrivit inlägg här på bloggen om vilka tjejer som jag tycker är snyggast på stranden och det är absolut dom som tycker om sina kroppar och inte försöker dölja något. Jag älskar tjejer som springer på stranden utan att bry sig om att det dallrar lite, kanske har en lite för liten bikini på sig för att få en fin bränna eller sitter i en ful ställning och bygger sandslott med sina barn. Det är så befriande att se, speciellt nu med alla jäkla perfekta Instagramflöden. Det är så långt ifrån verkligheten. Alla kroppar och utseenden är olika och om vi själva inte gillar våra små fel så syns det så tydligt. Jag har fått lite bristningar nu under graviditeten och vid första åsynen så började jag gråta och kände panik men nu bryr jag mig verkligen inte längre. Såklart är det inte kul och jag är rädd för att vakna med fler varje dag.  Men sånt är livet och det är ingenting konstigt med lite bristningar. Haha oj, det här skulle bara vara en liten hyllning till Winnie Harlow som glänser men det blev lite mer. Men med det här så tycker jag att vi verkligen kan strunta i någon finne här och där, celluliter och andra ytligheter som är oundvikliga. Fokus på att älska oss själva lite mer!