GE OCH TA

Ni vet när man gick i skolan och var 'tvungen' att vara vän med alla? Okej, du kanske hade ditt gäng som du umgicks med på rasterna och som du kanske lekte med efter skolan. Men när du satt i klassrummet så var ni alla likvärdiga, ni alla var 'bara' elever och dina klasskompisar var dina klasskompisar och du var minsann tvungen att bjuda hem varenda en när det var dags för kalas. Efter gymnasiet så var jag så lycklig över att få sålla ut bland mina klasskamrater och människor runt om kring mig. Det låter verkligen hemskt, men det var en av de stora befrielserna med att sluta skolan. Att få välja vem som skulle få min energi och som jag faktiskt visste med säkerhet skulle dela av sig med sin energi tillbaka, det var verkligen så skönt.För visst har ni varit med om en situation där ni har gett, gett och gett men när det sen är din tur att få något tillbaka så finns det inget kvar. Kanske har ni suttit i timmar, dagar och lyssnat och hjälpt din vän som har problem med sin kille. Någon vecka senare så har killen du varit ute på date med inte svarat på sms och du är så ledsen och skulle behöva prata av dig, men vännen som du satt och lyssnade på i timmar umgås nu istället bara med sin kille och har inte tid för dina värdsliga problem. Okej, situationen är kanske inte direkt den situationen som jag skulle uppleva idag men när man har lagt ner så mycket tid, energi och engagemang på något eller någon och inte får någonting tillbaka. Det finns få saker som gör en så besviken.  Efter min student kunde jag äntligen välja vem som jag kunde ge min energi till och vem jag också får energi av tillbaka. Jag tror detta är en av de stora anledningarna till alla mina idag fantastiska människor som jag har runt om kring mig. Jag blir ofta överrumplad över hur mycket de ställer upp och hur mycket energi jag får. Jag hoppas och önskar verkligen att jag kan ge tillbaka, i alla fall en del av all den energin jag får. Hej luddigt inlägg, men hjärnan är väldigt luddig just för tillfället och behövde bara få skriva av mig lite så det får helt enkelt  vara okej. Samtidigt som planering och planer smids för bloggen så försöker jag hinna med att vara det hela med träning och självklart jobb. Nämnde jag att jag också är ett hormonmonster denna veckan!? jag hinner inte själv med i svängarna. Men det är väl så det får vara ibland helt enkelt. Jag ville mest bara skriva av mig lite och ge er ett livstecken. Jag är fortfarande här, igång och kommer snart vara rullande precis 'som vanligt' här sen!