Trött

Jag är så trött. Jag sover jämt. Min sömn gör liksom ingen nytta och ryggen gör så jäkla ont. Jag har halsbränna. Jag dricker 4l vatten varje dag. Nu får jag inte dricka vatten på 10 timmar för imorgon ska jag till endokrinologiavdelningen och ta ännu fler prover. Jag har foglossning. Mina ögon tåras varje gång jag vänder mig i sängen eller ska gå ur och i bilen. Min näsa är helt täppt nu och jag nyser 10 gånger om dagen. Jag har huvudvärk och min vigselring passar inte längre. Mina kläder är för små. Jag är en pain-in-the-ass att leva med just nu. Jag orkar ingenting. Jag har förvärkar nästan varje dag som ger mig falska förhoppningar om att det skulle vara något på gång. Mitt barn kör benpress med mina revben och mitt huvud är någon helt annan stans. Men vet ni vad? Om några dagar är vår prinsessa beräknad. Det är så jäkla nära nu! När hon väl kommit ut till oss kommer varenda gravidkrämpa inte ha spelat någon roll alls. Det kommer snart vara som bortblåst och denna perioden som har känts som en evighet kommer snart kännas som en minut. Jag behöver bara stå ut lite, lite till. Gustav är bäst i världen som hjälper mig att hantera mig själv. Trots att han legat med influensa en hel vecka så har han varit ett underbart stöd! Nu är det verkligen slutspurten. Inom ett par veckor är vi föräldrar och vi får vårt otroligt efterlängtade barn. Det känns som om ingen kan längta så mycket som vi gör. Som om ingen kan bortse från allt kämpigt som varit och älska hon som är påväg lika mycket som vi. Jag hade kunnat bryta varje ben i min kropp för din skull, och än har jag inte träffat dig. Jag kommer älska dig varje dag i ditt liv, och du har ännu inte mött din första. Jag vet att du kommer vara det vackraste jag någonsin har sett, trots att jag inte sett dig än. Du har betytt mer för mig än vad någon någonsin kommer kunna förstå ända sen jag såg detdär extra sträcket.