Den problematiska klädindustrin

Ny månad betyder ny stödmånad och studie- och bostadsstödet har rullat in på kontot! Jag som inte har shoppat på åtminstone två månader kände för att gå in till stan och köpa kläder. Men det är omöjligt för mig att gå i butiker och shoppa utan att få ångest nu för tiden (och då menar jag inte bara pengaångest). Förut var jag en som älskade att gå i klädbutiker och shoppa. Nu är jag mest obekväm och får ångest för jag tänker bara på de som sitter i u-länder som Kambodja och syr kläderna för en slavlön för att vi här i västvärlden ska kunna köpa billiga kläder i mängder. För några år sedan såg jag den norska dokumentärserien Sweatshop, som utspelar sig just i Kambodja, och efter det öppnades mina ögon rejält. Efter det slutade jag nästan helt att köpa kläder från H&M som var ett av företagen kvinnorna i Kambodja sydde kläder åt. Jag måste erkänna att jag några få gånger köpt H&Ms kläder efter det, men det minskade enormt. Efter fler skandaler som avslöjats om H&M (H&M bränner upp tonvis med splitternya kläder varje år,barnarbetskraft och olaglig arbetskraft (utförd av syriska flyktingar), och icke att förglömma: rasismen) blir jag ju självklart inte mer taggad på att köpa mina kläder på H&M eller från någon butik som tillhör H&M Group, dvs. Monki, Cos, Arket, Cheap Monday, & Other Stories och Weekday. Jag i en tröja från Gina Tricot, sydd i Bangladesh. Tog en titt i min garderob och en av mina favoritklänningar (från H&M tyvärr) är sydd i just Kambodja. Aaaaah ångesten. Frågan är dock: Är de andra kedjorna som Zara, Bik Bok och Gina Tricot bättre? Får de som syr deras kläder bättre lön och bättre levnadsstandard? Efter en snabb googling är svaret nej. Däremot verkar det i alla fall som att vissa företag tar åt sig av kritiken och bättrar sig. Men jag tycker det är så svårt att veta hur man ska tänka, jag vill inte stöda skitföretag som har inhumana arbetsförhållanden i sina fabriker men jag behöver kläder men har inte råd att köpa dyra plagg som kanske är mer etiskt framställda. Hur tänker ni? Samtidigt gör ju modeföretagen också fina saker, som kampanjer där man som kund kan välja om man vill skänka en euro till Unicef (H&M och Gina Tricot har i alla fall liknande kampanjer med jämna mellanrum). Dock kan ju det ses som dubbelmoral, de som syr kläderna kan inte leva på sin lön medan företagen framställer sig som goda utåt genom att ha en kampanj med Unicef. SÅKLART är det bra med sådana kampanjer, men varför inte hjälpa de som lider av att framställa kläderna de säljer? Jag skulle kunna fortsätta skriva och prata om det här ämnet hur länge som helst, men sätter punkt här för den här gången. Berätta gärna hur ni tänker när det gäller klädindustrin!