1A JANUARI 2019

Den var lite speciell att skriva.. 2019. Men på något sätt så känns det som ett vackert tal, ett år som kommer bli bra. Jag hoppas på det iaf. Jag hoppas på att vi ska fortsätta hålla oss friska. Varje dag påminns jag om alla sjukdomar och att det inte är något som säger att vi ska bli besparade bara för att jag vill det så gärna. Jag hoppas på att Texas ska få må bra och att han ska få orka hela det här året också. Även om jag redan har sagt åt honom att han får säga till mig när som helst om han inte orkar mer, för han ska aldrig i det här livet behöva må något annat än bra.  Jag hoppas på att min familj ska få bli lyckliga.  Jag hoppas på att vänskapsband ska kännas lika starka igen och att andra som jag har påbörjat under 2018 ska få riktigt fäste. Jag hoppas att vårt bröllop blir som en dröm och jag kan inte vänta att få sätta på mig den där vita klänningen och möta P i kyrkan. Jag kan inte riktigt förstå att jag nu gifter mig om 4,5 månad?! Jag hoppas att Lillan ska trivas på förskolan som hon börjar på om två veckor nu. Jag har tårar i ögonen när jag tänker på det, inte mest för att hon ska börja men för att mitt mammahjärta inte riktigt hänger med.  Mest just nu önskar jag att 2019 bara ska vara ett bra år. Inget överdrivet men ingen skit. Vill ha ett lyckligt år utan några större överraskningar. Jag vill skriva det här inlägget om ett år från nu med fötterna på en sandstrand och känna mig helt lycklig.  <3