Vad hände med tiden?

Imorgon är det torsdag och kan säga att jag är ordentligt stressad över att veckan snart är slut för har miljoner saker att ta tag i men som jag absolut inte kommer hinna göra då jag är så korkad som bokar upp mig varje dag och på kvällarna kommer alltid något i vägen så hinner inte göra det som jag måste göra, låter det bekant? Jag är så duktig på detta och gör det varje gång, planerar in roliga saker än att göra det som behövs göras. Nu pratar jag om förberedelser inför Liams dop nästa helg. Har varken handlat alla saker som behövs eller bakat det som vi ska bjuda på eller fixat en outfit till mig, herregud alltså va jag ligger efter och inte nog med det så har vi bokat in att åka till Harö i helgen så det är ju skit bra.  Men men nästa vecka blir det hektiskt vilket innebär alla förberedelser inför dopet, försöka hinna med träning däremellan och så vill ju jag och Tim åka motorcykel om det blir nån fin dag eftersom hösten är här väldigt snart så då blir det för kallt och motorcykel säsongen är över för i år.  Idag har vi varit på öppna förskolan i Tullinge med Karin och Isabel, vi har lekt med massa andra söta barn och träffat härliga mammor, haft sångstund vilket är en stor hit hos barnen och framförallt Liam, han äälskar det och skriker högt och man ser hur det lyser i ögonen på honom. Satt och fika en stund och snacka innan vi rörde oss hemåt, tog en promenad hem med bästa sällskapet, Linisen!  Lagade middag och sen blev det ett svettigt pass på gymmet. Och ikväll hände en sak som jag kommer leva på ett bra tag framöver, nämligen att Liam somna i min famn! Som ni förstår så har Liam blivit en stor kille och vill absolut inte mysa med mamma längre och va i famnen är det värsta han vet så det har fått mig att längta tillbaka till spädbarnstiden när han baaara sov i famnen, var ju så mysigt.  Men nu har vi nattat honom i sin säng så jag och Tim kan få lite alone time. ❤️