ONCE A WARRIOR, ALWAYS A WARRIOR

Jag har nu i fem timmar gått runt och tänkt att jag ska skriva på bloggen. Jag kan inte riktigt förstå vad som hände idag. Jag har därför undvikit bloggen och försökt förstå vad denna dag innebär. Dagen jag ringat in på min kalender och som jag så länge längtat efter är nu här. Min sista dag i High School. Klockan 10.30 klev jag ut genom skolans dörrar för sista gången, förmodligen någonsin. Det var med en stolthet jag hörde dörrarna gå igen bakom mig, men även med en stor sorg. Jag är otroligt stolt över att jag klarat av ett år i High School. Det har varit allt annat än lätt. Men den där oväntade sorgen som jag känner beror nog på all historia. Hur jag för varje dag vuxit med skolan. Jag minns första dagen i Arapahoe High School som om det hände igår. Osäker, rädd och förvirrad tog jag mig igenom första dagen. Idag gick jag ut med en självsäkerhet som ni hemma inte sett mig i. Jag mådde illa och ville vända om för att ge skolan en kram. Men riktigt så funkar det inte, ni förstår känslan. Jag kommer sakna den där konstiga killen som så fort han fick chansen satte sig bredvid mig för att prata och som under 5 månader samlade mod till att fråga ut mig. Jag kommer sakna tjejen som alltid sa hej till mig när jag klev in i klassrummet vi hade engelska tillsammans i. Jag kommer sakna min skåpgranne som alltid gav mig ett ont öga för ingen anledning alls. Jag kommer sakna de där udda ungarna som alltid satt med min lunchgrupp på tisdagar men aldrig sa ett ord. Jag kommer sakna tjejtoan för inte gick det en dag jag inte sprang på någon vän där inne. Jag kommer sakna dem mest udda sakerna ni kan föreställa er. Jag kommer även sakna att ha lunch med Natalie, mina promenader hem med Gabriella, min styrketränarkompis McKenna, den översociala Dez, mina håltimmar med Kate. Jag kommer att sakna att gå in till mig rådgivare/tränare/vän för att bara prata i timmar. Jag kommer sakna att sitta i biblioteket och plugga, alla otroligt förstående lärare och självklart alla mina vänner. När jag gick ut från skolan idag visste jag att det förmodligen var sista gången jag såg dem flesta där inne. Jag kan inte beskriva med ord hur tacksam jag är för allt Arapahoe gjort för mig. Hur tacksam jag är för hur mycket jag lärt min innanför dessa väggar. Hur sjukt tacksam jag är för vad alla människor där inne gjort för mig. Jag är nog ensam med att säga att jag är ledsen över att ta sommarlov. Jag kommer sakna varenda en som någonsin satt ett leende på mina läppar. Tack Arapahoe High School, min upplevelse i denna skola har varit fantastisk.    Can I get a a "Go warriors"?