In i det sista är det värt att kämpa

ibland är livet så sorgligt men ändå så glatt. Jag vet att det lurar så mycket smärta där bakom. Men jag vill njuta i stundens hätta, jag vill åka med på vågen i den här turbulenta världen. Det är just då jag hittar lyckan, när jag känner, utan att veta. Just nu kan jag känna den stora lyckan i mig. Jag känner att allt det fina som finns, det är faktiskt här och byggs på, successivt. Jag mår som bäst när jorden runt mig snurrar snabbare än kvickt och när allt runt mig bara händer då flyger fjärilarna i mig snabbare än någonsin. I all smärta som har vandrat runt mig kommer ikapp och jag kan känna den där lugna trygga känslan över att allt är möjligt. Just Då mår jag som bäst. I min värld av att känna smärtan men ändå orka vilja komma vidare för att allt det fina lyser omkring mig. Kanske är det så att jag har hittat hem, jag har hittat hem i kärleken i det jag just nu känner. Imorgon kan allt det onda tagit över igen så jag njuter och hoppas på att det som lyser fortsätter att lysa trots att det ibland släcks och skapar en nattsvart värld.