Om jag hade besvarat orden till mig själv som liten

Ett av mina favoritfoton på mig tillsammans med mormor och morfar. ”Då jag blir stor skall jag bli känd och en känd författare” var nog kanske dom orden jag själv minns jag sade från jag just hade lärt mig att prata, rita, teckna och skriva som allra bäst.Nu, idag 35 år senare, sitter jag här med en debutbok jag för två år sedan gett ut på min 33 årsdag och dessa dygn befann jag mig på Bokmässan i Helsingfors, Finland tillsammans med Boklund i en monter 😊 Samtidigt som jag just nu håller på med de sista två kapitlena till min andra kommande bok ”365”. Jag i Boklunds monter med min halvtimmes egna bokstund med min debutbok i Helsingfors för två år sedan. En minnesvärd stund! Om jag idag kunde prata med mig själv för 30 år sedan och berätta för mig själv om tankarna och drömmarna om hur min framtid skulle bli. Livet har sina upp och ned gångar på alla plan! Det finns ingen som kommer genom livet som en dans på rosor! Förr eller senare möter du på ordet ”gång” som kan innebära allt från medgång, motgång, framgång, bortgång.  Jag vill pointera att livet och dess överraskningar absolut kan vara totalt hårdare och värre, men även positivt överraskande än man någonsin kunde ana som endast ett par år gammal tjej med pennan i hand som skrev och ritade och drömde om framtiden. Jag tänkte ofta: Vad gör jag månne då jag är 30-40 år? Svar: Jag är samma sociala, pratsamma tjej med precis lika mycket planer, ideer, tankar och framtidsplaner nu som då! Med lite mer skinn på näsan och lite mer livserfaren än då. Teckning och ritning finns absolut kvar, allt det konstnärliga precis som då. Men kameran och fotograferandet tog över mer och mer med åren och jag får idag så mycket av mina skisser och ritningar via mina fotosessions idag. Idag är det även sällsynt att man sitter skriver och ritar på papper. Nuförtiden är det digitala vardagen istället för då. Många, många av mina kritor och pennor har jag ännu sparat hemma hos mor. Det känns som igår då man satt använde sina favoritkritor, penslar och färger!  🎨  Ordet ”blogg” är något jag inte på något vis skulle kunna förklara för mig själv för 30 år sedan, eftersom varken att ha en data hemma, att något som hette internet skulle börja finnas, vad en smarttelefon är eller något som hette blogg är existerade år 1990.Detta är inte något jag själv egentligen skulle valt, jag gillar ännu idag penna och papper!😊 Men man måste följa med i framtiden. Att förlora pappa som 32 åring var nog en av de värsta sakerna och det sista man kunde tro skulle måsta ske! Pappa skulle ju finnas där tills livets slut tänkte jag ju.  All musikalitet pappa hade har dock aldrig gått i arv till mig, med alla gitarrer baser och hans stora musikkänsla med alla vhs kasetter med musik på. Därefter har musiken blivit en mycket stor sak i mitt liv att höra på! Både i vardagen, i privatlivet samt främst i min fotografering! Oftat kommer mina fotograferingsideer ifrån en egen skiss, som kommit fram från musiken! Så jag tror verkligen att pappas musikintresse, takt, konstnärlighet och musiken varmt nära hjärtat kommer en stor del av honom!😊 Photoshoot med ideer från låten ”Broken wings-Mr Mister” Photoshoot med ideer från låten ”Guardian angel” med Abandon All Ships Photoshoot med ideer från låten ”Year 2000” med Pulp Photoshoot med ideer från låten ”El condor pasa” med Simon&Garfunkel Photoshoot med ideer från låten ”Ormar i gräset” med Roffe Ruff Photoshoot med ideer från låten ”Down by the river” med Milky Change Jag har hållit i kameran ända från jag kunde gå. Och om jag visste hur mycket den skulle göra och användas framåt i livet! Så jag är mycket glad att jag tog mig tid även för kameran från så liten! Intresset växte stort 😊 Drömmen om att då jag är 30-40 år ha: Ett egnahemshus och få bo nära föräldrahemmet. Borta bra men hemma bäst! Att jag fått resa. Ha en man. Ha en hund. Ha ett eget företag. Vara författare. Fått ge ut bok/böcker och fått vara publicerad i tidningsartiklar. Må bra. Jag tycker verkligen jag kan titta nöjt på mig själv som femåring. Jag sitter där med de blonda lockarna, de blåa ögonen, med stora förhoppningar inför framtiden och verkligen få känna att jag uppnått de flesta mål hittills som 35 åring 😊  En egen hund är även påkommande inom ett par år, då tiden och vardagen passar oss rätt 😊 Det jag skulle vilja säga till mig själv är:  Tro på dig själv! Gör precis det du drömmer om om och ge aldrig upp dina drömmar Heidi! Så länge du tror på dig själv, vare sig du är ”perfekt” eller ej. Så kommer du uppnå alla dina egna drömmar om du bara tror på dig själv! Och här är jag idag. Med sådana enorma erfarenheter, med ett trasigt hjärta efter en stor infarkt som gav mig en ny chans på alla plan i livet, utan far, med så mycket folk runt mig, med så mycket liv och nöjdare än någonsin!   Jag har kanske till och med fått lite mer än önskat 😊 Att få jobba med sina alla stora intressen. Att få chansen till alla projekt, samarbeten och chanser nu i livet. Att få jobba som klädmodell vare sig jag inte är pinnsmal eller jättelång!Heidi, du har gjort precis som du som femåring fantiserade om: Jag valde att följa mina drömmar och våga gå min egen väg genom livet. Jag fotad till svenska dagstidningarna av Leif Norrgård Jag har så mycket jag fått erfara i denna unga ålder som 35. Jag har även så mycket kvar att lära mig och att ge!  Och det hoppas jag att jag kommer få uppleva i de cirka 60 åren jag kommer ha kvar här på jorden, om jag själv får bestämma 😊 //Mojan