fällor och felsteg

Jag hade inte orken att bry mig längre,ändå sipprade tanken av dig som blodet så självklart pumpade i mina ådror. Jag ville inte bära den börda du gjort till min.Hur kunde någon någonsin älska igen?Allt mer sällan tar du upp min tid.Oftare blir jag hellre arg än ledsen.Jag lär mig, sakta att stilla mitt hjärta,de gånger någon säger ditt namn eller bär din parfym.Ändå håller jag min andan,endast för att försäkra mig omatt jag inte älskar dig längre.