FÖRE/EFTER

Orden kom inte längre till mig på samma sätt som dom tidigare gjortSaker och ting skrev inte sig självt längreHade nästan glömt hur tangentbordet kändesnär mina fingrar svävade över det som en dansDet var som om det inte fanns saker kvaratt skriva omLivet hade lugnat sigoch gått över från att vara byggt på kaos och överlevnadsstrategiertill att istället handla om att stanna upp, reflektera och se inåtOftast var det lugnt härEtt sunt förhållande,ett bra jobb med bra utbildningKlippte mig regelbundetoch färgade inte längre håret rosaÄndå avundades jag stundtals henneHon jag brukade vaDen där unga kvinnansom fnös åt andra vuxnanär de sa att hon inte kunderädda världen självJag saknar hennes naivitetDen som fick världen att framståsom så mycket vackrare än vad den egentligen varMen hon såg den genom hennes ögonoch hon tyckte den var värd att kämpa förJag saknade hennes okunskapOm man aldrig erkände att man blivit utsatt för traumafanns där heller ingenting att bearbetaInga mardrömmar som väckte eninga polisförhör eller besvikelser i nerlagda anmälningarVärlden kunde fortfarande vara vackerifall man inte visste hur den såg ut egentligen//Jag är inte henne längreäven om jag stundtals försöker hitta tillbaka utan framgångKanske var det inte meningen att vi skulle gå tillbaka,då skulle vi ju aldrig ta oss framåtMen ändåJag saknade hennes sättatt se världen påDet var glitter överalltoch främst där hon gickNumera känner jag mig mestsom blandade skurar med solsken emellanåtMestadels molnig med risk för nederlag Jag vill hitta mitt glitter igenvart än det hade tagit vägenEn del av mig önskaratt jag aldrig hade erkäntnågot av traumat du skapatJag brukade varaså full av livJag brukade troså högt om mänJag brukade se upp tillandra vuxna som erbjöd hjälpJag brukade varanågon annan innan dig