HUNDRA ÅR AV HYSS

Efteråtnär alla sorger inte längre gjorde ontutan istället blev något vackert som man utsmyckade sig medNär ångesten fortfarande fanns där, stundtals, men inte längre styrde migNär livet lugnat sig och äntligen blivit vackert och värt att leva förefter alltnär det knappt fannsnågra moln på himleneller i mitt huvudDå kom hanInte som någotjag behövdeutan mer som någotjag ville haI köketefter att vi dansatväldigt näraså säger han"Allt jag inte vissteatt jag behövde"Här i mina armaren bästis och tillika älskareSenare den nattensatt vi uppe i soffandrack mjöd och pratade omvikten att våga drömmaäven om man aldrig tänkt så långt förutDet fanns imorgon ocksåMen jag ville mest stanna härAllt det vackra väntadeoch jag ville så gärna va medJag ville så gärnakänna det