I hennes tillvaro

Bild: Sanna Wäppling Under semestern drömde jag en hel del på nätterna. En dröm handlade om Corall, en hemskt dröm... I det stora hela verkade det som att hon mådde dåligt, halt eller liknande och att hon hade jätteont. Det blev värre och på något konstigt sätt, utan min tillåtelse satte de in henne på något sorts dropp på en hästklinik som skulle ta hennes liv sakta men säkert. Helt sinnessjukt och jag låg och skakade! Jag är LYCKLIG att det inte är fallet. Troligen hade jag skuldkänslor att jag åkte iväg på en veckas semester, trots att jag vet att hon har det jättebra och ändå fått någon ridtur. Annars finns det nog ingen "anledning" till drömmen, bara att saknaden var stor efter henne. Idag har jag ÄNTLIGEN tillbringat lite tid i stallet tillsammans med Corall! Jag har saknat henne jättemycket (som ni antagligen redan har förstått). Eftersom hon har fått vila en vecka så gjorde vi en igångsättning med longering, för att se hur hon rör sig och hur pigg hon är. Corall var inte trött, men seg för att magen har förstorats en hel del på betet i den stora hagen. Hon var inte smällfet - Tack Sylvia för det! Annars testade vi på spansk skritt ifall hon kom ihåg det och det gör hon. Corall verkar gilla arbete från marken och att samarbeta med mig, det behövs i alla fall för att hålla kontakten mellan oss. Inte bara sitta och driva från ryggen! Imorgon kommer Corall och jag att göra skrittarbete i paddocken, bland annat öppna, skänkelvikning och mjukgörande rörelser. Det blir nog också något trav- och galopparbete i slutet också. Det ska bli så roligt!!  Kram 'N