274

Nu är jag tillbaka i Stockholm efter två veckors undanflykt från snön och minusgraderna. Längtade tillbaka så fort jag klev av planet på Arlanda. Jag skulle kunna byta min mjuka säng mot fler dagar i en safaribil på en skumpande väg, skulle byta bort mina grötfrukostar mot färsk frukt på morgonen och skippa varmduschen mot lodgens kallvattenstakdusch. Men så funkar inte life och jag knaprar d-vitamin och längtar härifrån precis som jag gjorde innan jag åkte iväg. Tills vidare tittar jag på bilderna från resan och försöker minnas hur det kändes att vara 10 0120 km härifrån. Så här såg mina första dagar i Sydafrika ut: Efter en fyra timmars bilresa från Johannesburg, längs bergskedjor, plantager och städer, kom vi fram till lodgen i Krugerparken, bredvid Crocodile River. Huvudet var helt groggy efter ett dygns resande men vi lyckades hålla oss vakna resten av eftermiddagen för att inte förstöra dygnsrytmen totalt. Efter middagen på altanen gick vi och la oss för att vara utvilade inför resans första strapats. Första safaridagen hämtades vi klockan 06.00 av vår guide som skulle lära oss tyda djurens signaler och känna igen deras spår. Vi kördes till Boulders Game Reserve, ett reservat ett stycke därifrån, för att gå på bushwalk. Vi stötte bl a på giraffer, livsfarliga spindlar och babianer. Några timmar senare blev det dags för en stadig frukost. Förutom omelett åt jag min vikt i frukt varje dag. Efter frukost hade vi några lediga timmar till att utforska området och vila fötterna vid poolen. När det började skymma åkte vi tillbaka till vildreservatet för att se de nattaktiva djuren. Vi stannade till vid en sjö för att spana på flodhästar och dricka likör gjord på marulafrukter som växer i parken. Kom tillbaka till lodgen några timmar senare och kände mig helt matt och exalterad samtidigt av alla intryck. HUR kan platser vara så vackra?