2 x Missfall & 3:e gången gillt

Missfall är ju tyvärr inget som det pratas så mycket om, även fast det är helt normalt och väldigt vanligt. Jag fick mitt första missfall tidigt i vecka 3-4. Vanligtvis upptäcker man inte ens att man är gravid då eftersom att det inträffar ungefär när man skulle haft sin mens. Men eftersom att jag är on point regelbunden och var några dagar sen så gjorde jag ett gravtest som visade positivt. Några dagar senare fick jag en blödning som varade i ca 5 dagar och jag anade direkt att det var ett missfall. Gjorde ett nytt test ett par veckor senare som då visade negativt. Detta hände i juni runt midsommar 2017 och ca 4 veckor senare plussade jag stickan igen utan en vanlig "mensmånad" emellan. Mitt andra missfall fick jag efter ca 8 veckor. Vi skulle på inskrivningsbesök på MVC på fredagen och jag hade haft blödning under hela den veckan som kändes som ett missfall, men vi gick dit ändå. Jag fick göra ett nytt gravtest som fortfarande visade svagt positivt p.g.a att gravidhormonerna fanns kvar. Efter ca 14 dagar var jag ombedd att göra ett nytt test som då visade negativt. Första missfallet kändes inte så tungt, mer en häftig känsla av att jag ändå kunde bli gravid. Det andra var inte lika lätt, mest för att jag blödde så många dagar och för att det gjorde ont. Men i det stora hela så var jag positivt till att vi faktiskt kunde bli gravida. Dessutom var ju båda missfallen tidigt under de mest kritiska veckorna, så man var ju vara beredd på att allt kunde hända. Två månader senare var jag gravid igen och idag fyller vår son två månader. Visst, jag har haft en väldigt tur och påstår inget annat! Jag är en person som varken har haft extrema "babycravings" eller är en orolig själ som lätt gräver ner mig vid motgångar. Vet att många därute kämpar länge med att få barn och mår väldigt dåligt. Vill absolut inte förminska någon annan, utan bara dela med mig av min historia. Reminder till er som med skämtsamma frågor, hintar och menande blickar som "när ska ni skaffa barn då?"  Det är inte alltid så roligt att stå till svars för. Det är väldigt personligt. Det finns många därute som kämpar länge med att bli gravida som går igenom tunga missfall, utomhavandeskap, IVF behandlingar, långa adoptionsprocesser osv. Tänk er för innan er nyfikenhet tar över er moral. Ha som tumregel att om personen i fråga inte själv berättar - ställ inga frågor. Oavsett hur närstående du anser dig vara så är det inte din business. Har flera vänner idag som tampas med folk som ska lägga sig i och pusha. Önskar att folk bara kunde lägga ner.