Nej, jag utbildar mig inte 3,5 år för att passa barn

Jag har snart läst halva första terminen på förskollärarprogrammet vid Stockholms Universitet. En halv termin av 7. Förskollärarprogrammet leder till en akademisk yrkesexamen och efter en masterutbildning ges man behörighet till forskarutbildningen i förskoledidaktik. Det är alltså en himlans massa år med plugg jag har framför mig. Det jag har upptäkt sedan jag började utbildningen är att man möts med väldigt olika synpunkter på det hela. Ofta får jag höra att det är ju kul för mig, att det är ett så viktigt yrke och bra att någon "vågar" ta sig an det. Men minst lika mycket får jag höra att det måste vara skönt att gå en så slapp utbildning.   Jag anser inte att det är så slappt att behöva läsa över 1000 sidor på 3 veckor samt skriva en tenta på 2500 ord plus ett grupparbete med både redovisning och inlämning av 3 olika texter, men jag har ju å andra sidan aldrig testat på en "riktig" akademisk utbildning. Dessa böcker och inlämningar har ingen korrekt fakta. Vi får olika begrepp och perspektiv som vi ska reflektera över och problematisera, utan att använda oss av våra egna åsikter.   I min utbildning kommer jag läsa både matte och naturvetenskap, som jag sedan ska kunna använda mig av för att lära ut det till barnen. Att lära ut matte till en 11 åring är ganska självklart. 1+1=2. Men att lära ut matte till en 1-åring, utan att lära ut direkta fakta, då snackar vi utmaning. Verkligen ett slappt yrke va? Just nu läser jag om genus, mångkultur, jämställdhet, subjektskapande osv. för att kunna skapa en förskola där barnen inser att inga val i ens liv ska vara beroende av kön. För att kunna lära barn att det inte finns manliga/kvinnliga arbeten, sporter, musikgenrer osv. För att barnen ska förstå att inte alla invandrare är på ett visst sätt. För att framtiden ska bli så jämställd som möjligt helt enkelt. Samma möjligheter för alla oavsett kön, sexuell läggning och etnicitet, i praktiken. (Idag är det väl så lagmässigt, men långt ifrån jämställt i praktiken. Så länge som det gynnar/misgynnar någon att skriva in sitt kön eller sitt efternamn i en jobbansökan kommer jag jobba aktivt med jämställdhet. Och så klart massa andra områden utöver just jämställdhet inom jobbsökande)     En till sak som jag så ofta får höra är "vadå, lär ni er byta blöjor och mata bebisar eller?". Då inser jag hur många som har en skev syn av förskolan. Folk tror att förskolan endast är en barnpassningsverksamhet som är till för att föräldrar ska kunna jobba. Så var det också, förr. Innan förskolan blev en del av skolan och innan förskolan fick sin egna läroplan. När jag är färdigutbildad kommer inte jag jobba för att passa era barn så ni kan jobba. Jag kommer jobba för att barnen ska lära sig saker. Nu kanske någon av er tror att jag vill att 2-åringar ska sitta i en skolbänk och räkna matte men så är inte planen. Det är inte så barn fungerar och det är inte så läroplanen är utformad. Barn lär sig bäst genom lek och utforskande. Lek är inte bara en skoj grej för barnen utan lek utvecklar barnen på alla möjliga sätt. De får ett mer utvecklat språk, de lär sig att samspela med andra, de lär sig hantera sina tidigare upplevelser. Jag tror att väldigt få lämnar sina 8-åriga barn på skolan bara för att kunna gå till jobbet. Skolan ses inte som en barnpassningsverksamhet men ändå ses förskolan som det, antagligen på grund av sin historia som ett extra hem.   Men nu är det dags för alla att ändra sin syn på det!   Förskolans uppdrag(Lpfö98)   Här följer några få utvalda delar från förskolans uppdrag ur Lpfö 98: "Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas.       Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.     Förskolan ska främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande.     Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper.Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.     Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.     Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet."     Som ni kanske ser har lärande faktiskt en stor plats i just dessa citat. Lärande och kunskap är alltså en del av förskolan. "Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet." Det är alltså inte barnpassning som ska utgöra grunden, förvånade?     Bara för att förskolan har fokus på lärande så innebär inte det att man skiter i omsorgsdelen. Mår man bra så lär man sig mer så det är väldigt viktigt att barnens alla behov uppfylls, vilket också uppmärksammas i Lpfö 98.     Som förskollärare har man en läroplan, lpfö98, på 16 sidor med olika mål och riktlinjer att följa. Om man endast skulle byta blöja och mata barnen på en förskola skulle det behöva stå väldigt många gånger för att fylla ut 16 sidor.    Så sluta se ner på mitt arbete. Sluta förminska min roll som (framtida)lärare, min utbildning och min arbetsplats. Sluta se mitt yrke som ett yrke som vem som helst kan göra.   Ni föräldrar, vad skulle ni göra om inte förskolan fanns? Risken finns att den kommer försvinna om inte statusen och lönerna ökar. (Vilket de faktiskt gör just nu, så risken är väl obefintlig men om man bara tänker om) Många av er skulle vara tvungna skita i att jobba barnets första 5 år. Skulle ni kanske tänka en extra gång innan ni skaffar barn då? Och alla ni som någongång har tänkt skaffa barn ser kanske förskolan som en självklarhet. Gör inte det. Förskolan är något som folk, mestadels kvinnor, fått kämpa hårt för att få. Tack vare deras kamp under 60-80-talet så kan ni skaffa barn utan att tänka särskilt mycket. Och tack vare oss som väljer att jobba i förskolan så slipper ni vara arbetslösa hemmaföräldrar i 5 år. Utan förskolan skulle förmodligen hela samhället krascha och jämställdhetsarbetet skulle gå tillbaka till där vi började. Kvinnor fast i hemmet med barnen.      Jag ser det inte som en självklarhet att jag får jobba i förskolan. Jag ser det som ett privilegie. Jag får en otroligt viktig roll i någons liv och i dens familjs liv. Tack vare mig kan barnet utvecklas på många olika sätt och tack vare mig så får föräldrarna en chans till att arbeta utan att behöva tänka på var barnen ska finnas under dagarna.     P.S och snälla sluta anställ ickebehöriga inom förskolan. Tvinga barnskötare att gå förskollärarutbidlningen så vi kan få en kompetent arbetsplats. Genom att anställa folk utan utbildning så blir min utbildning också meningslös på många sätt, då jag i nuläget i princip förlorar pengar på att utbilda mig sett till studieskulder och låga löner. Att alla kan få jobb inom förskolan skapar också en låg status inom yrket och dessutom en orolig arbetsplats. (Jag förstår varför man i nuläget måste anställa tex barnskötare och icke utbildade, det är ett bristyrke. Men om man inte behöver utbilda sig och att det inte lönar sig så mycket att utbilda sig, så är det väldigt många som inte kommer att utbilda sig heller. Jag undrar om det inte bara blir en ond cirkel istället. Anställa obehöriga=låg status=låga löner= lönar sig inte att utbilda sig, ekonomiskt = måste anställa obehöriga pga för få behöriga)