Snipp snapp snut så var bäckenbotten slut (& Vestibulit?)

Jag ska berätta min lilla sjukhus-historia med min (rygg,) bäckenbotten och snippa. Eftersom jag delar inlägg på Instagram om bäckenbottensmärta så får jag mer och mer frågor om mina krämpor. Därför noterar jag ner det här lite snabbt för att kunna dela med mig av "mitt äventyr på sjukhusen". Förr om åren - för er som orkar läsa: (annars hoppa ner till Alex 35)Alex 8 årJag kommer ihåg det så här: jag var ute och simmande i Flosjön med sådana stora gula flyt-saker på ryggen/runt midjan, jag får en kramp i ländryggen. Jag tar mig tillbaka in och smärtan i ryggen hänger kvar. Jag var under första veckan på sommarlovet anmäld till 1 veckas gymanstikläger och jag ville göra allt i min makt för att vara frisk i ryggen tills dess. Jag vet att jag fick besöka skolsyster/läkare(?) och blev lindad med Fetvadd för att bygga värme. Jag fick också flytta hem till mormor i några nätter för att hålla mig extra lugn.Jag har frågat mamma om vad som hände och hon kommer inte riktigt ihåg orsaken och jag är själv osäker... men hon minns fetvaddet, mormor och gymnastiken.Jag kommer också ihåg att de vuxna i min familj pratade om att jag hade en "svank" i ryggen hela tiden. Sedan dess har jag haft ont i ryggen. Mer eller mindre hela tiden. Jag fick träffa flera olika läkare och någon gång under de första åren sa en läkare "du är överrörlig, lev med det".Alex  14 årI åttan ramlade jag i slalombacken vilket resulterade i två knäoperationer. Minisken är urplockad och min knäskåls-sena har de satt som nya korsband. I den här vevan gick jag till sjukgymnaster och tränade regelbundet, jag passade även på att träna ryggen - jag hade mindre och mindre ont (såklart).  Alex 16 årJag besöker en gynekolog för första gången, jag har dragits med klåda i snippan i flera år (jag minns någon gång jag sov hos en kompis som mycket ung, långt innan mens och tyckte det var så jobbigt för att det kliade så). Jag får (såklart) diagnosen svampinfektion och behandlas för den. Det blir bättre i någon månad, sedan är det tillbaka. Härifrån har jag i stort sett "svampinfektioner" varje månad ända upp till tiden efter Felix föddes. Alex 17 år-ischJag får nog på min rygg (igen!) och besöker sjukgymnast i Arjeplog där jag studerar, hon läser igenom mina många rygg-besök. Gör en bedömning och säger "du är svag, träna" och jag få ett träningsprogram som hjälper mig så enormt! Jag blir så otroligt mycket bättre i ryggen och det snabbt. En övning är bland annat att jag står på alla fyra och lyfter ett ben i taget åt sidan, precis som en hund kissar. Så knäppt det kändes - det är väll därför jag minns den...  Under något lov besöker jag även ungdomsmottagningen hemma i Leksand för att få hjälp med klådan... jag får mer svampmedel utskrivet. Alex 20-någonting.Ryggen harvar på och smärtan går upp och ner, jag minns några kaninhoppartävlingar där jag vankat mot bilen för att kunna köra hem... Jag får en regäl svank och lite som en "kramp" i ländryggen. Jag besöker ungdomsmottagningen i Härnösand, får hjälp med mera svampmedel (nya sorter) och de säger åt mig att sluta äta socker för att minska på klådan i snippan. Jakten på en kli-fri snippa är i fullt ös - jag testar allt från olika tvättmedel för underkläderna, inte äta socker, inte ha sköljmedel i tvätten, alla receptfria krämer, piller och smörjor som finns på apoteket. Jag går också iväg och vaxar mig och äntligen så försvinner min klåda - ett tag.Jag blir också extremt kissnödig extremt fort, inte så att jag läcker men så att jag verkligen håller mig (spänner) mycket och länge för att slippa gå på toa hela tiden. Alla som åkt med mig långt blir galen på mina kisspauser =).  Alex 24 årJag är gravid med Max och mina "svampinfektioner" upphör helt. En normal vaginal förlossning och ryggen pallar det rätt bra.. (Men jag har så lågt blodtryck att jag blir yr av att sitta still).Jag får, på jobbet, kramper i ryggen och en kollega berättar att hans fru fick kramper i ryggen och det var en allvarlig urinvägsinfektion - inte alls bra när man är gravid så kollegorna ser till att jag kommer upp på akuten. Jag får hänga där i några timmar för att bekräfta att jag är svag. Igen.Alex 27 årJag ballar ur på ryggen igen och går till naprapat, han tittar på min rygg och knäcker till den rejält. Jag får övningar att göra och flera återbesök som gör mig bättre och bättre i ryggen.Mellan graviditeterna får jag också träffa en läkare i Gagnef som tar mig till kvinnokliniken i Borlänge där jag får träffa en läkare som äntligen ger mig något på recept för mina svampinfektioner - ett magiskt piller som tar bort min klåda i kanske 6 månader - sen är den tillbaka...Alex 28 årGravid med Felix, samma sväng, inga svampinfektioner och en normal vaginal förlossning.Alex 30-isch årNu jäklarns är det dags att reda ut den här galna klådan. Jag remissar mig själv till kvinnokliniken som nu flyttat till Falun och en stafettläkare tittar på mig och säger "Har någon någonsin sagt till dig att du är extremt torr". NEJ - bara svamp. Så nu börjar processen med att återfukta. Babyolja, babyolja och massor av babyolja - inget annat. Hon ser också sambandet med att jag inte haft klåda när jag varit gravid och i och med det tar vi bort min ägglossning och idag har jag P-ringar för att slippa mensen. (Jag har hormonell mens var 10 vecka). Jag kommer också på idén att gå in på hälsokosten och kika på utbudet där. Jag hittar Membrasin som är Havtornsolja i kapslar för kroppens alla slemhinnor. Jag doserar mig själv på maxdos och WOW vilken skillnad jag upplever. Tänk om någon kunnat sagt det här till mig för över 15 år sedan.Jag besöker regelbundet (men med lite för långa intervaller) naprapaten och massörer för ryggen.30 +  såklart drar jag på mig ett ryggskott som krånglar till det lite.  ----------------Vi tittar på en film och pojkvännen ska hämta sin flickvän inför balen. Flickvännen kommer ner för trappen i en gudomlig klänning och pojkvännen ser på sin flickvän med kärlek i ögonen. Filmen går i slowmotion när hon går ner för trappen. (klassiskt, vackert, kärleksfullt movie-moment - ni vet).Alex - Markus ser du på mig sådär någon gång? I slowmotion?Markus - Ja varje gång du rullar ur sängen på morgonen och går till toaletten med din onda rygg. *asg*-------------------- Alex 35 år -2020Det ska ta mig från ålder 8 - 35 att reda ut vad som händer i min rygg. Jag har själv lagt ihop 1 + 1 och kommit fram till något sorts svar som jag skulle kunna betta på att det stämmer. En tisdag i feb: Jag är på gymnastikträning (ser ni cirkeln här) och vi tränar musklerna i coren som vi ska använda i flickisar (i framtiden). Vi gör en ny helt galen övning som tar som 17 i hela coren. Onsdag: Härligt träningsvärk i magen!Fredag: Träning med ensemblen i kyrkan, jag får sådan kramp i ryggen att jag får stanna i kyrkgången för att andas på vägen ut. Vad sjutton var det där tänker jag!? Lördag morgon: Kramp i ryggen och de blir värre och värre. Jag behöver pausa och andas ut kramperna. De blir så illa att jag faktiskt tar en alvedon eftersom Felix har innebandymatcher hela dagen.Lördag kväll: kramperna håller på lite till och från hela lördagen och under kvällen är vi bjudna på födelsedagsfest som avslutas med att vi åker till en byfest i Hälla och vi dansar till klockan halv 4 på morgonen. På vägen hem från partyt, i bilen, får jag en VÄRK alltså något som känns som en förlossningsvärk. Och jag tänker - vad i!? Jag överväger att be Markus köra mig till akuten men kommer fram till att jag borde hem och sova av mig vinet först ;-) Söndag och värkarna fortsätter. Jag springer på toa och känner mig konstant bajsnödig hela dagen och värkarna blir värre och värre. Jag andas ut dem och börjar föreställa mig att jag är ovetandes gravid. Jag kollar min profil i spegeln flera gånger och tänker "Nej, det kan inte ligga en bebis där i!". Det känns alltså precis som i förlossningsrummet, flera delar och minnen på känslan kommer tillbaka. På kvällen får jag nog och jag ringer till 1177. De ber mig åka in till akuten efter att jag tagit dubbla alvedon (min kropp som aldrig får medicin fick väll en chock) avvaktat verkan av alvedonen utan att smärtan minskat... "Hej jag heter Alex, jag är inte gravid men jag har värkar". Ja ni skulle ha sett alla frågande blickar. *asg* Jag har med mig min värmekudde som hjälper smärtan litegrann och jag kommer på konstiga positioner att sitta i som gör att det blir lite lättare. Såklart får jag börja med att kissa i en kopp - de ser ju att jag har "förlossningsvärkar". Jag är inte gravid... som jag visste (jag hade ju haft p-ringarna i några år nu). Sköterskorna på aktuen döper om mina värkar till kramper. Mycket smidigare ord när man inte ska föda barn. Smärtan är också helt meningslös när man inte ska föda barn. (Ja jag blir lite frustrerad för det känns verkligen som att jag ska föda!)Efter ett gäng timmar kommer gynekologen (jag är helt med på att jag ogravid- inte blev prio ett), det är samma läkare som skrev ut mig efter förlossningen då Felix föddes. (Snygg är han ocskå! Varför gör man alltid den bedömningen när man ska till gyn?). Han frågar massa frågor om mitt bajseri, han klämmer på min mage så jag skriker rakt ut och sedan får jag hoppa upp i gynstolen. Här trycker han till på min bäckenbottenmuskel-fäste och jag som det står i journalen "lyfter ur stolen av smärta". Det var INTE en rolig känsla. Han trycker på andra mukelfästet och jag känner INGETING. Så här har vi alltså ett problem, på vänster sida. Han skickar hem mig med lite starkare smärtlindring, bäckenbottenmuskelatur-inflammation, och remiss till sjukgymanst och rehabtid på 3-4 månader. (Den pågår än)När jag kliver ur stolen går smärtan direkt upp i ländryggen och nu känns den mer än välbekant - det är exakt på samma ställe jag haft ont sedan jag var åtta år. I bilen på vägen hem från akuten lägger jag ihop ett och ett. Gyn-läkaren har alltså tryckt på mina bäckenbotten-muskelfästen och smärtan bara pilade upp sig till ryggen istället för i bäckenbotten. Kramperna blev med längre och längre mellanrum. Ingen av alla ryggläkare har någonsin kollat min bäckenbotten och jag tänker att när jag simmade där för länge sedan måste ju bäckenbotten varit inblandad i mina bentag? Jag får komma till sjukgymnasten som gör en bedömning att min kropp är sne, att det hänger ihop med mina knäoperationer då jag var 14. Att jag säkert belastat ryggen tokigt under alla år med smärta... och jag får konstaterat att jag inte har några muskler kvar, egentligen alls. (Till detta tillkommer det att jag året innan gick med en ganglion i handen och kunde inte använda handen/armen under 8 månader innan OP och sedan 3-4 mån efter OP, 2019 var alltså ett år med Extremt lite träning!) Jag påbörjar minimala rehab-övningar och kämpar på än.En kväll under sommaren slötittar jag på tv och kommer in på ett program på SVT som heter "Fittan brinner". Jag ser det med stora ögon (och visar Markus). Tjejerna i dokumentären har betydligt större och jobbigare besvär än mig men jag checkar av egentligen var enda punkt som de beskriver om Vestibulit. Jag är helt säker på att det är något jag haft under hela tiden...  När jag läser på om bäckenbotten-smärta och Vestibulit så ser jag att de absolut hänger ihop. Det ena kan ge det andra och vise versa. Svank-hållning (redan som 8 år) - check bland annat på bäckenbotten smärta.  Jag har fortfarande ont i ryggen, och har haft det mer än tidigare, varje dag, sedan akuten i februari. Det går lite upp och ner men smärtan är mer ihållande på en jämn nivå - förut var det lite mer upp eller ner. Jag har inte "ont" i bäckenet även om jag förstår att smärtan kommer därifrån. (Bäckenbottenmuskeln är länkad till ländryggen). Ibland krampar jag till rejält. Så - Framtiden:Jag har alltid babyolja och Membrasin nära till hands om jag känner att mina symptom för torrhet/klåda ökar. Även om det nu kommer väldigt sällan *yay!*.Jag ska träna, jag ska träna, jag ska träna. Jag märker såklart hur träningen stärker min rygg och hjälper mig att inte ha ont.Jag har deltagit i @heltunderliv yogaklasser för bäckenbotten, lärt mig yoga för att slappna av i en överspänd bäckenbotten och sedan träna styrkan. (Även genom sjukgymnastiken men den får jag mer ont i ryggen av, jag ökar galet sakta där).Det är konstigt att vi inte får lära oss det som vilken muskel som helst - både tjejer och killar.Jag äter inga mediciner men tar multivitamin och ev då membrasin från hälsokosten.& Jag är helt övertygad om att mina besvär hänger ihop.Jag stoppar här, (vad långt det blev!) jag hoppas att min story kan hjälpa någon att kanske forska vidare med sig själv...Framför allt - om du lever med kronisk smärta. Testa och forska på vad som hjälper dig. Mig har det tagit nästan 30 år att klura ut orsak och "svar". Jag har verkligen  letat efter orsaken  under de här åren.. för jag är en person som tror på att orsaker istället för symptom. Det är mitt tips - leta orsaken.