Livet hände?

Oj, så mycket som har hänt sedan jag tog studenten. Jag blev tillsammans med en underbar kille, jag och tre tjejkompisar åkte till Kroatien en vecka, jag arbetade som vårdbiträde på ett ålderdomshem och slutligen åkte jag och min underbara pojkvän till Japan i två veckor. Och nu då? Ja, vad nu?När jag har fått tid till att sitta still, själv, och fundera har jag kommit underfund med att jag inte alls vet, eller förstår, vad som händer. Det känns väldigt tomt just nu. 19 år. Om jag lever tills jag är 100 ska jag leva fem gånger så länge. Suck. Vad ska jag göra alla de åren? Jag känner mig redan nöjd. Jag har aldrig varit gladare än jag har varit den här perioden, tror jag. Men nu står allt still känns det som. Jag antar att det är en del av livet också, jag är väl inte ensam om att känna såhär. När jag känner att jag hamnar efter kan jag känna mig lite ledsen. Jag är glad för andra när det går bra för dem, men när det bara är jag kvar vet jag inte vad jag ska göra. Jobba? Ta det lugnt? Lära mig något? Skriva?Jag tror inte att det spelar någon roll egentligen. Jag blir lite less ibland på mig själv. Allt känns som ett resultat av den utvecklade, smarta människan. Egoism. Stress. Ibland får jag för mig att det jag känner bara är ett tecken på att jag är självupptagen, egocentrisk, löjlig, överdriven. Tänkte man på sånt här förr? Varför tänka så mycket? Men det är svårt att sluta. Jag tror att jag får resa mig och försöka se genom mina suddiga ögon. Hur illa kan det gå?