Niagarafallen

Jag har så länge jag kan minnas velat åka till Niagarafallen, och egentligen är det ganska otippat ifrån min sida då jag verkligen inte är personen som är särskilt imponerad av natur i allmänhet. Jag och Olivia planerade en resa till Toronto i Kanada för länge sedan då hon har en släkting där, och eftersom min resa som jag hade planerat till Niagarafallen med en annan kompis blev inställd så passade det ju himlans bra att slå två flugor i en smäll den här gången då Niagarafallen ligger ca. tre timmar ifrån Toronto. Vi flög till Toronto efter jobbet i fredags och efter lite förseningar och en svindyr taxi kom vi äntligen fram till Down Town där vi skulle bo hos en couchsurfer vi hittat, men mer om det i nästa inlägg! Niagarafallen fick sig ett besök på lördagen. Vi stapplade in på tågstationen 07:45 med en varsin Mc Donald's-påse i handen, betalade en dagsbiljett och gick ut på perongen för att leta rätt på vårt spår. Vi hoppade på tåget, bytte till en buss och vipps så var vi framme i Niagara. Vad vi inte visse var att bussen inte tog oss direkt till självaste fallen, vi var nämligen tvungna att hoppa på en tredje buss för att transportera oss till självaste fallen, och den var ju såklart inte gratis den heller. Den här dagen var extremt varm, solen stekte och temperaturen visade strax över 30 grader, så med tanke på att en promenad på 45 minuter var alternativet kändes ju den där bussbiljetten helt plötsligt väldigt billig.  Jag hade ingen som helst aning om att Niagarafallen låg i någon form av stad, och inte heller att det var omringat av resturanger, kasinon och hotell. Jag trodde att fallen skulle ligga mitt ute i ingenstans i värsta naturområdet, men icke sa nicke. Det var ju som värsta nöjesfältet, eller ah - en tvättäkta turistattarktion liksom. När vi kom fram gick vi raka vägen till en resturang för att få i oss lite mat efter vår långa resa och sedan kunde vi påbörja vår otroligt turistiga sightseeing. Vi fotade som tusan på någon bro framför ett fall (det finns alltså flera), såg på folk som åkte zip-line och promenerade förbi liveband som sjöng längs vägen. Att lägga en slant på en båttur var för oss givet, vi hade inga stora summor pengar med oss på den här resan men Niagarafallen kändes verkligen som en prioritering och då vill man ju inte snåla in på upplevelserna! Vi betalade för en varsin biljett, fick en varsin rosa poncho och klev ombord på en färja med ståplats. Vi ställde oss längst framme vid räcket och for iväg. Det här var nog min höjdpunkt på dagen, inte nog med att man fick svalka sig lite i värmen när man åkte in i dimman - utan också för att man fick komma så otroligt nära det man innan stått och glott på uppe på höjden. Mitt ute på vattnet började folk jubla och vi förstod ganska snart att det var ett frieri på gång, sånt där blir man ju bara så himla glad av! Hursomhelst blev vi otroligt blöta men oj så roligt det var, regnbågen speglades framför båten och än en gång kom jag in i en sån där töntig bubbla och började reflektera över hur himla glad jag är över livet. Tänka sig! Efter båtturen gick vi över den långa bron, för det är ju faktiskt så att Niagarafallen ligger precis på gränsen mellan USA och Kanada, man kan alltså se fallen ifrån två olika sidor ifrån två olika länder. Detta var ju självklart tvunget att testas, så vi fick gå igenom passkontroller och hela fadderuttan för att komma över till den amerikanska sidan och tillbaka igen, och jag kan säga att den Kanadensiska sidan var tusen gånger finare. Jag har inga bilder ifrån den amerikanska sidan, då hajar ni vilken besvikelse det var. Om ni åker dit kan ni gott och väl nöja er med den kanadensiska, men det känns såklart häftigt att ha varit över på båda sidorna! De flesta bilderna är tagna med min telefon, därav lite dålig kvallitet när de förstoras här på bloggen. Imorgon berättar jag mer om Toronto och självklart kommer även en liten film så småningom!