En sommarromans som lämnade frågor utan svar

Ibland undrar jag vad som hände mellan oss. Alltså egentligen. Vi var ju starkast och hade en connection som är svår att hitta. Varför fanns det inte fler, och starkare, känslor än de vi hade? För med det vi hade borde vi båda ha varit så förälskade i varann så det rykte om oss.Ibland undrar jag varför vi inte höll längre. Varför du valde att ge upp mig, som enligt dig hade förändrat dig till en bättre person. Fastän jag egentligen vet att jag inte hade varit mycket lyckligare nu om jag hade haft dig kvar än utan dig.Ibland undrar jag varför i hela friden vi inte träffades ett år tidigare? Allt hade varit annorlunda. Men samtidigt vet jag inte om vi hade passat för varandra då eller om det bara var en engångshändelse. Jag undrar om jag hade varit en annan person idag om vi hade träffats den 9 april 2015 istället för 2016. Om jag skulle varit där jag är idag eller om jag hade fått börja om på ruta ett igen när du flyttade härifrån och lämnade mig själv. Ibland undrar jag vad du tänkte med när du ringde mig en vecka efter att både du och mina allra bästa kompisar hade flyttat och sa att det inte höll längre och tio minuter efter samtalet ändrade din relationsstatus på Facebook till singel. Du ringde? Vem avslutar ens en så värdefull relation på telefon? Vågade du inte se mig i ögonen när du sa det? Kände du absolut inga känslor för mig eller ville du bara vara singel inför din nystart? Ibland undrar jag hur det hade varit om vi inte hade varit på samma ställe samma tid samma kväll. Hade jag klarat mig utan dig när min förra chef fuckade upp mig totalt? Hade jag klarat mig om inte du hade rekommenderat mig till det jobbet jag har nu?Jag tror faktiskt inte det. Tack för sommaren, den var den bästa jag varit med om. Jag hoppas du känner detsamma.