FÖRÄLDRAR SOM NOBBAR VEGANSKT

När vi var 9 år gamla berättade vi för mamma och pappa att vi inte ville äta kött mer och ville bli vegetarianer (lakto-ovo). Sedan dess har vi inte ätit kött och aldrig haft en tanke på att gå tillbaka till det. Vi var lakto-ovo vegetarianer i 11 år innan vi bestämde oss för att ta klivet över till veganismen. Vi har inget minne av att våra föräldrar någonsin uttryckte att de var oroliga att vi inte skulle få i oss alla näringsämnen eller att de har tyckt att det varit jobbigt att laga specialkost till oss. Tvärtom så har hela familjen blivit grönare -vilket är jättekul! Idag får vi ofta mail och meddelanden från unga personer (yngre tonåren) som gärna till bli veganer men som inte får för sina föräldrar. Det handlar ofta om att de inte vill laga specialmat hemma (och barnen är lite för unga för att ansvara själva för sin mat) eller att de helt enkelt tror att barnen inte kommer växa normalt och få brister.  Vad tror ni att detta beror på? Trots att veganer är långt ifrån majoritet år 2018 så upplever vi ändå att det finns många gröna tendenser och veganismen möts -enligt våra erfarenheter- ofta positivt. Gemene man har ofta koll på djurens lidande, den stora miljöpåverkan och många gånger även de hälsoskadliga effekterna som vissa animaliska produkter har på vår kropp (inte sagt att vegansk kost nödvändigtvis är nyttigare). Sen är det inte alla som tar till sig informationen utan väljer att blunda för det eller motiverar konsumtion genom att helt enkelt säga att det är värt det för att det är gott.  För oss känns det lite främmande att neka sitt barn att äta växtbaserat då det är minst lika näringsrikt som en kost med animalier. Kalcium, järn och omega 3 tas ofta upp som exempel på bristvaror i den veganska kosten men har man lite koll är det absolut inga problem att få i sig dessa med en varierad kost.  Självklart har föräldrar rätt att bestämma över sina omyndiga barn, men för oss är det svårt att förstå hur ett sådant beslut inte uppmuntras. Att vilja bli vegan betyder ofta att barnet har reflekterat över sina vanor och av en eller annan anledning vill göra en förbättring. Det tycker vi visar på engagemang och eftertanke. Många väljer också helvegetarisk kost av hänsyn till djur och natur -något som visar att ens barn även är empatiskt och klokt. Och vem fan vill inte ha en engagerad, eftertänksam, empatisk och klok unge?  I BRIST PÅ BÄTTRE LÄMPADE BILDER, ett litet smakprov på hur urgulliga vi var back in the days