Lever vi i skuggan av historia?

Så den här veckan har jag skrivit om lönegapet mellan män och kvinnor. Hör och häpna, JA det existerar till er som snörper på munnen och tror att den här tjejen inte har en aning om vad hon snackar om. Vissa frågar varför jag skriver om det ämnet (sällan tjejer haha), och det är ju egentligen inte mer komplicerat än att det för mig i den värld jag är uppvuxen och lever i - är relevant. Ämnet kommer högst troligt påverka min framtid på något vis. Varför då inte vara påläst och insatt redan nu, jag vill inte sitta på avbytarbänken.   Så löneskillnader då, att det ska behöva vara en grej liksom. Vissa anser det vara ett jäkla tjat på oss ''fruntimmer'' medan andra dagligen arbetar med att försöka öka förståelsen hos fler individer. Men varför ska inte jag - som faktiskt drömmer om en framgångsrik karriär - kunna förvänta mig att ha samma förutsättningar som vem som helst? Det går inte ihop för mig. Det finns så oerhört mycket forskning som bevisar olikheter i kvinnor och mäns löner idag, men ändå händer inte särskilt mycket. Ja, samhället går åt en bättre riktning, men varför kan inte en tjej få tjäna lika bra med pengar som en man då inom samma yrke med samma utförda arbetssysslor? Löneskillnader existerar, den som säger annat är bara naiv och blundar, och har det antagligen ganska bra själv. Och det är helt OK. Men blunda inte för fakta snälla.  Samhället är framtaget för att en kvinna ska vara hemma, det går att utläsa i vilken historia som helst. De arbeten som under mitten av 1900-talet togs fram är anpassade för hemmafrun som delvis ska ta hand om barn och hushåll. Det är som att arbeten idag har utvecklats, men inte lönerna. Och hela en här ''män arbetar hårdare''-snacket, lägg ned. That's truly bullshit.  Varför har män ens en chans till att arbeta mer än kvinnor kan vi ju börja med. Pappaledigheten till exempel. Det ses väldigt larvigt och svagt att ta ut pappaledighet och väldigt mycket forskning (har själv intervjuat män om detta på en av de större bankerna i Sverige) visar att män inte vågar ta ut sin pappaledighet, då risken för att bli straffad lönemässigt är så pass stor. Risken att bli tönten på jobbet är för läskig. Risken att tappa status och tappa sin titel är enorm. Det är alltså straffbart att vilja vara hemma och agera en bra farsa? Va?  Vad finns det för negativt med att vara en mer närvarande pappa som, wow tappa inte hakan nu, lär känna sina barn!? Visst kan man se allt fler pappor glida runt med barnvagnarna och sina små pappa-gäng, vilket gör mig väldigt glad - men samtidigt visar statistik och forskning att det i större perspektiv ser annorlunda ut.  Basically är det för familjer där mannen de facto vill vara hemma kanske inte ens möjligt, i och med att en kvinnas lön efter födsel har negativ utveckling (återigen, se forskning etc) och därmed inte kommer kunna klara hela familjens ekonomi. En kvinnas arbetsmöjligheter efter att man skaffat familj sjunker alltså, likaså en mans möjlighet till att få agera pappa. Därmed faller vi in i de gamla hederliga strukturerna direkt, där mannen arbetar mer och kvinnan tar ett arbete som erbjuder högre flexibilitet med lägre lön. Och de kvinnor som faktiskt arbetar hårt och gör ett lika bra arbete som en man - får ändå lägre lön (samma här - mycket forskning finns). Intressant.   Om du nu orkar läsa hit - förstår du då att feminismen inte handlar om att ''kvinnor hatar män'' - allt har extremsidor, och det är det enda som fokuseras på. Säger man sånt så visar man bara på hur påläst och rent kraft ointresserad man är. De enda män jag hatar är våldtäcksmän, människohandlare, mördare etc, ni fattar. Feminismen handlar ju om såna här saker! Som i mitt fall, att jag i framtiden vill kunna arbeta medan Daniel ex. är hemma mer med våra eventuellt kanske framtida barn, utan att hela vår ekonomi behöver rubbas. Och i Daniels fall, att kunna få chansen till att bli en mer närvarande och bra pappa som han faktiskt drömmer om - utan att bli skrattad åt i fika-rummet och riskera en sämre lön. Det är sånt feminismen delvis handlar om. Så för att knyta ett snöre runt detta nu då, så är det därför jag skriver om sånt här. Det är viktigt för mig. Jag anser det vara viktigt att vara påläst, och inte bara älta om att tjatet om jämställdhet och lika löner bara är otacksamt tjat - utan att man faktiskt förstår att det här påverkar människors liv. Jag menar, lika mycket som en man arbetar för sin karriär - vill väl en kvinna även hon göra det? Jag vill aldrig behöva känna mig sämre på grund av att jag är en tjej, för tjejer är inte sämre än killar. Vem har ens kommit på det? Det är historia som har skapat en värld där killar ska göra si och tjejer göra så och där de som avviker är märkliga och konstiga.  För mig är det här extremt bakåtsträvande.  Sen rör inte den här texten, skriven av mig en torsdagskväll med en alldeles för sen kopp kaffe med alldeles för mycket mjölk i, alla. Jag förstår att vissa väljer att arbeta mindre, många väljer kanske att inte skaffa familj och berörs inte av detta. Andra väljer något annat. Ni fattar grejen, jag menar inte att alla har det såhär. Men det här är något som existerar och jag tycker att det är helt sjukt hur man bara ska stå och titta på. Det handlar om så mycket mer än bara lön. Det handlar om hela synen på kvinnor genom historien. Den måste fan sluta nu, sånt här ska inte ens behöva pratas om. Våga läs på och sätt er in, det är faktiskt sjukt intressant när man väl börjar. Helt plötsligt förstår man sitt värde och tappar förståelsen för hur samhället är uppbyggt. Ganska häftigt, men sjukt på samma gång.