Ett fullkomligt kaos

Det är en relativt förvirrad fröken som tittar in. Ny design här, från ett system till ett uppgraderat system på jobb, nya rutiner och ny arbetsroll. Ja, det är en massa massa nytt så hjärnkontoret vet inte riktigt vad som ska göras eller prioriteras. Så jag antar att jag hamnade här. Lite som så många gånger förr.  Har haft mitt första nattpass med introduktion. Tänkte att vad behagligt det måste vara att få åka hem på morgonen. Och vilken känsla av lättnad att jag skulle få åka hem och sova medan andra jäktar till jobbet. Ja, trodde jag ja. Det började med att jag kom iväg senare än vad jag skulle, det var förseningar på tunnelbanan, ett eländigt mayhem på t-centralen av folk som ja, gissa; var påväg till jobbet. Jag hade ju helt tappat bort tanken att "vanliga jobb" har kontorstider, dvs start av arbetsdag 8.00-9.00 och där kommer jag efter att ha varit vaken hela natten och bara vill hem. Kan ju säga att det var minimalt med respekt och omtanke från min sida till samhällets övriga medborgare. I protest gick jag motströms uppför trappor och lite kaxigt så ångrar jag ingenting. Annars då? Jo, i helgen har det varit fullt hus av gäster i lägenheten. Jag flydde staden och gäster på fredagkväll och tillbringade den med älskade Lasse. Planen var Deportees spelning i Uppsala, massa drickbart och kvalitetstid. Något som vi båda behövde den fredagkvällen, som i sin tur gjorde gott mot alla olycksdåd som inträffat den dagen.  På lördagen träffades Sundsvallseliten för att styra färden mot Vällingby där inflyttnings/födelsedagsfest stod på agendan. Även om helgen var fylld av roligheter, är det efter allt spektakel, minst sagt skönt att det är vardag igen. Bara Han och jag i lägenheten som vet vad vi vill ha i diskmaskinen, hur den överflödiga disken i vasken tas om hand, vilken platta perkulatorn ska stå på och trivs med vår placering av våra köksprylar.