Söndag 2021

Något som jag hade längtat till idag var potatismos, kryddat med vitlök, peppar plus lite extra sting och sedan lite av varje. Vegetariskt och kött. Livet är lite av varje, en blandning av sött och salt. Det är en tuff tid för mig just nu med jobbsökande och det känns lite meningslöst allting emellanåt. Det är inget jag vill känna på allt för länge så jag ska gå och prata med någon. Nu till veckan ska jag ha mobilen under uppsikt och jag ser framemot att prata med en utomstående. Det finns ju hjälp att få och varför inte benytta sig av den? Det är ju det den finns till för, resursen finns till för att hjälpa.  tända ljus är nu en annan aktivitet vi gör på dagarna. Mina fantastiska tulpaner som jag köpt till mig själv i källby. Det är en härlig karaktär på dom och dom blommade ut så fint. Jag har nästan blivit lite huslig, tycker det är terapi med att fixa med blommor, vattna mina växter, byta jord och plantera om. Det är något rogivande med det. Denna perioden påverkar oss mer än vad vi tror, ett år av pandemi och nu är det tungt för många. Alla som jobbat med covid19 varje dag (gör ju alla men tänker på omsorgen) en stor mega eloge till er. Vad har pandemin bidragit med, förutom död och överlevnad? Vad lär vi av det och vad har vi lärt oss? Men, jag förstår att den stora folksamlingen generellt är trötta på detta nu. Kanske vi ska bli mer uthålliga och ha tålamod, känna av tid och värdesätta tid och nuet vi har medans vi lever och är människor? Det finns stora och små frågor hur tiden nu är och hur vi mår med pandemin. Vi får inte glömma oss själva eller att leva och mitt i allt kan vi inte begränsa oss allt för strängt heller.Tillsammans försöker vi med 2021, kom igen 2021! Ge oss hopp om ett år som ger oss nytänkande och ljus!Vi hörs snart♥️🤞 så bordet egentligen ser ut 😅