Size Zero

  bildkälla: google   Expressen skriver: ”Size zero är det nya idealet. Storleken motsvarar ungefär 32 eller XXS, där bystmåttet är 80 centimeter, midjemåttet 60 centimeter och höftmåttet 86 centimeter. Många menar att size zero är en omöjlighet för en frisk kvinna som är längre än 140 centimeter lång.”   Vi ser de onaturligt smala skyltdockorna i ett flertal av dagens populära klädkedjor. Dagligen matas vi med ”Size Zero”-idealet, överallt ifrån tidningar till bloggar på internet till stora affischer på busskurar så visas det tydligt hur man ”bör” se ut. Men vem har bestämt att det ska vara såhär? Hur mycket påverkas vi och varför låter vi oss påverkas, samt hur mycket har kroppsidealen förändrats de 10 senaste åren? Jag kommer rikta in mig främst på tjejer i åldern 10-18 och detta är några frågor jag kommer svara på i min artikel om dagens kroppsideal – Size Zero.   Om man tittar in i en tjej på 14 års värld så är det mycket ovanligt att hon i en så lättpåverkad ålder kan säga ”jag är helt nöjd med mig själv och bryr mig inte om vad andra tycker och tänker”. Tyvärr är detta ett faktum och det är väll just detta som alla skönhetstidningar och andra med stor influens vet om och tjänar på. Det är svårt att ha en bra självkänsla och att vara nöjd med sin kropp när medier ständigt visar upp modeller smala som pinnar, för faktum är att man, medvetet eller ej, jämför sig själv med det vi ser på internet, i tidningar och på catwalken. Av någon anledning vill alla se ut som de tjejer i höga klackar som struttar nedför podiet och visar upp det nya modet. Men om man tänker efter, om man försöker smita undan det skönhetsideal som matas in i våra huvuden för en stund, tycker du att modellerna ser friska och hälsosamma ut? Träning och bra kost i all ära, men långt ifrån alla agenturer och modeller håller sig till en hälsosam och mänsklig kroppsform, självklart finns det undantag men tyvärr är dem alldeles för få.   Jag har gjort en intervju med en anonym 18årig tjej om just kroppsideal och Size Zero.   Vet du vad ”Size Zero” är för något? -          Ja det vet jag, det är att man ska vara jätte smal, typ som alla modeller är. Vad anser du om ”Size Zero”? -          Usch, det är hemskt att medier och ett flertal modedesigners använder sig av smala modeller så att folk tror att man ska se ut så. Det är många som är lättpåverkade, en del påverkas inte, men dom som gör det, gör det mycket. I vissa fall kan det tillochmed leda till anorexia. Jag är uppvuxen med en ”normal” kroppsideal, men tänk på de som är små nu och som växer upp med detta ideal, man kan ju undra hur det kommer påverka deras liv. Tänker du ofta på hur din kropp ser ut? -          Ja gud ja, jag är nog ganska påverkad av det, och jag tänker ganska mycket på det. Men ändå är jag inte en sådan som inte äter, utan jag kan äta godis och så, men ibland kan jag må dåligt efteråt och känna mig dum för att jag åt godis. Varför gör du det? -          I början när size zero kom då tänkte man att nej sådär ska inte en kvinna se ut, men nu när man ser det så mycket och så länge så förändras sättet man tänker. Man tror att man måste se ut sådär. Jag har sett det så mycket så jag har blivit blind för sanningen. Du tränar ju mycket, tror du att dagens kropps ideal på något sätt påverkar det? -          Jag funderade på det för några dagar sedan, ”varför tränar jag så mkt”? Är det för rätt anledning? Tycker ja det är så kul? Vissa dagar tänker jag att jag gör det för att jag ”måste”. Känner du någon slags press till att se ut på ett visst sätt? -          Ja det gör jag, även att jag har pojkvän som säger att jag är fin, men min åsikt är ändå viktigast, jag måste känna själv inombords att jag är fin. Varför? -          Innan trodde jag inte på att man behövde se ut ”så”, men nu när jag har sett så mkt bilder och idealen ständigt har matats in så har min bild av den perfekta kroppen ändrats, nu är bilden fel. Hur mycket tror du att du påverkas av ”Size Zero”-idealen? -          Jag påverkas nog ganska mycket. Men det är ju inte bara på grund av massmedier, det är ju även av människor man ser i verkligenheten som är smala. Men dom kanske i sin tur har påverkats av en blogg, så det blir ju ett följetåg. Vem/vad är det som påverkar dig? -          Bloggar. Jag läser mycket bloggar. Sedan påverkas jag även av folk som är runt omkring mig och hur dom ser ut. Hur mycket tror du att andra tjejer i åldern 10-18 påverkas av idealen? -          Jag hoppas att det är vi äldre som är mest påverkade, att de yngre inte känner så stor press. Men de flesta tjejerna gör nog det, om man inte har väldigt starkt självförtroende, vilket är svårt att ha. Vem/vad är det som påverkar dem tror du? -          Ungefär samma som mig. Sedan alla tv program, det finns ju så många ”fet program” som bara handlar om att blir smalare, och även bloggar.   För att sammanfatta det här så kan vi ju säga att vi har kommit fram till att medier, internet och även modedesigners äger den största skyldigheten till att Size Zero uppstått, och att unga tjejers inte helt fullbordade självkänsla låter dem dras med i detta ideal. Nu har det även gått så långt att allmänheten har fört denna trend framåt. Eftersom så många unga påverkas och försöker följa idealen uppstår den numera mer eller mindre överallt. I skolan, på gatan, på bloggar, på tv, och listan fortsätter. Så det märks ju ganska tydligt just hur mycket vi påverkas av Size Zero. Men varför? Ja som det nämndes i intervjun så bidrar en lägre självkänsla till att vi låter oss påverkas. När många börjar följa idealet så hakar fler och fler på. Det kan ju inte vara lätt när personer man ser omkring sig varje dag eller personer man ser upp till vänder sig medströms för detta ideal. Det är svårt att så stark och fast i en flod av ideal.   Vad gäller hur mycket kroppsidealen har förändrats de 10 senaste åren, ja där har vi även kommit fram till att det utan tvekan har ändrats en del. Som nämndes i intervjun; vi lite äldre tjejer är uppväxta med en annan mer ”normal” och rimlig kroppsidel, vilket till en början fungerade som ett slags skydd emot Size Zero. Den första reaktionen var helt enkelt ”vad är det här för något? Så ska det ju inte vara”. Men de unga flickor som redan från 10års åldern ständigt får se och höra om detta inte så verklighetstrogna ideal, de kan dessvärre få det något tuffare i framtiden än vad vi har haft det.     Sofia Össmar