2 månader

Det har alltså gått två månader inser jag när jag tittar på kalendern. Jag känner att det är månader jag vill lägga bakom mig och inte bevara så väl i mina tankar. Första tiden har inte varit rolig, för vem kan egentligen tycka att det är roligt med ett skrikande spädbarn som man känner sig hjälplös med. Idag börjar jag och Melvin bli riktigt fina vänner, han ler när jag ler och pratar med mig då och då. han växer på bra, det vill jag också säga. 60 centimeter lång och väger 6,5 kg. Brukar skoja om att han kommer väl vara lite lång som mig när jag slutar amma  men det är nästan så jag börjar tro på mitt eget skämt snart. Vi brukar jämföra honom med Inez, Saras lilla flicka som väger strax över 7 kg och är ungefär lika lång som Melvin. Inez är däremot 7 månader. Förutom den stadiga tillväxten så har han även utvecklats på nätterna. Han sover faktiskt väldigt bra (peppar, peppar ta i trä). Vaknar 1-2 gånger och tidig morgon kan han endast somna om ammandes på mina bröst. Så då sitter jag med nackkudden, uppbullad med kuddar och försöker få till någon sömn. Jag tycker jag lyckas och jag får ofta sova till strax innan åtta. Nu är klockan faktiskt halv nio och han sover fortfarande med mitt bröst som napp. Oj vad jag önskar att han kunde tycka om den vanliga nappen. Det gör han ej. Nu ska jag nog väcka liv i honom och gå upp och möta resten av familjen. Eller snarare räcka över honom till Jocke för jag ska ta ett skönt bad som jag längtat efter nu i 8 veckor. Ha det!