Maternity ward

Förra veckan var Clara och jag (Maria) två dagar på maternity ward - förlossningsavdelningen. Till Dareda hospital kommer gravida från byarna runtomkring för att antingen föda om det varit tidigare komplikationer som tillexempel kejsarsnitt, om den gravida spruckit mycket vid tidigare förlossningar eller om personen helt enkelt känner att det är säkrare att föda på sjukhuset än i hemmet. Eftersom en del av patienterna reser långt för att ta sig till Dareda hospital finns det ett hus som är till för de väntande gravida eftersom de kommer med god marginal till sjukhuset för att vara där i tid  när väl förlossningen sätter igång. Så runtomkring förlossningsavdelningen och på sjukhusområdet går det runt många höggravida. När väl värkarna sätter igång finns det på avdelningen ett väntrum med två sängar i ett ganska litet rum. De berättade för oss att många  föder i väntrummet då det ibland kan gå väldigt fort eller pågrund av platsbrist. Det finns två förlossningsrum på hela sjukhuset. Dessa rum är ett litet rum med en säng i mitten och sedan finns det relativt lite material och instrument i rummen. Man använder ”pinards stetoskop” för att lyssna på barnets hjärtljud under själva förlossningen. På väggen hänger en affisch med texten ” monitoring babys heartrate every ten minutes saves life”. Vi fick lyssna men det var svårt att höra särskilt när man vill vara lite försiktig som student. För att höra hjärtljuden får man inte hålla i själva stetoskopet med händerna utan man lutar örat emot och trycker ganska hårt mot den gravidas mage. Under förlossningen kontrollerar även barnmorskan genom vaginal undersökning barnets position. Det är viktigt att så fort som möjligt upptäcka om barnet inte ligger rätt eftersom det då kan behövas göra kejsarsnitt och då uppmanar man patienten att inte krysta . Något som skiljer sig från Sverige är att man i Tanzania inte vanligtvis gör kejsarsnitt vid sätesförlossning (då bebisen inte kommer med huvudet först). Vi fick se en sätesförlossning och det var verkligen häftigt att se barnmorskans skicklighet trots ett komplicerat läge på barnet. Hon berättade för oss att det är viktigt att inte störa bebisen i dess egna rotation, att det då kan stanna upp själva utdrivningsfasen. En del av de gravida fick oxytocin som infusion för att stimulera värkarbetet och även för att livmodern ska dra ihop sig efteråt för att förhindra blödning efter själva förlossningen. Vi fick även lära oss att chai-te kan stimulera värkar så i rummen stod även en termos med te och barnmorskan tjatade då och då på den gravida att dricka ordentligt. Precis som i Sverige bedöms barnet efter förlossningen enligt apgar, en skala där barnet om det är välmående får 10 poäng. Man bedömer bland annat hudfärg, muskeltonus, andning, puls och reflex/retbarhet dvs om barnet skriker. Sedan väger och mäter man barnet och tar även ett blodtryck på den nyblivna föräldern. Tyvärr pågrund av platsbrist får patienten och det nyfödda barnet bara stanna i rummet i  ca 30 min upptill 1 timme. Under denna tid får den födande ofta något att äta och kläder eller tyg till den nyfödde av en anhörig, som först nu blir insläppt i rummet. Vi har förstått det som att den anhörige  ofta är en vän eller en släkting. Den andra föräldern verkar inte vara närvarande vid förlossningen, vilket det i Sverige ses som en självklarhet att få stöd av under hela förlossningen - men här är det endast sjukvårdspersonal som får vara i rummet under förlossningen. Sedan får den födande och barnet flytta till ”postnatal ward”, en stor sal med ca 20 sängar där alla förflyttas för att övervakas ytterligare 24 timmar innan man skrivs ut. Förra veckan, hade 170 barn fötts på Dareda hospital endast under ungefär halva juni månad. Vi frågade om det var vanligt med kejsarsnitt och barnmorskan uppskattade ungefär 75 kejsarsnitt/månad.  Det är mycket som skiljer sig från den svenska förlossningsvården. Clara och jag hade turen att gå brevid en väldigt duktig och pedagogisk barnmorska som kunde förklara mycket för oss och som verkligen värnade om patienterna. Det kändes verkligen att barnmorskan ville göra en så bra förlossningsupplevelse som möjligt trots bristande resurser. Men tyvärr verkar det skilja sig mycket i hur olika sjuksköterskor arbetar och stor skillnad i patientbemötandet utifrån vad vi hört Elin och Märta berättat då de denna vecka är på maternity ward. (De får berätta själva om sina upplevelser!)  Detta har varit en väldigt omtumlande upplevelse , det var jobbigt att se den smärta de födande upplevde och vad vi har sätt hittills ges inget smärtstillande inför eller under förlossningen. Men det var även en helt otroligt upplevelse att se ett barn komma till världen. Och lyckan efteråt när föräldern fick se sitt barn och få ha bebisen tryckt mot bröstet var så himla fint att se! Jag höll mammans hand och vi skrek och skrattade och det var verkligen en så fin stund att få dela med en patient! Wow vad häftigt !! //Maria