tomt gym och hejarop

Nej men titta, här har vi ju lilla mig. Befann mig för en stund sen i ett alldeles tomt gym och jag älskar mina lördagar när det är så. Var samma sak förra lördagen - helt och hållet tomt. Det är så jävla skönt att svettas och känna träningsvärk dagen efter och jag är på något sätt så ledsen att gym förr i tiden var läskigt. Hatade åka till gym men det är också på gym jag tränar bäst när jag tränar ensam. Minns för något år sen när jag hade som mål att gå till gymmet en dag i veckan - och jag misslyckades. Inte ens rimligt. Nu vill jag hinna med två, helst tre pass i veckan men det beror verkligen på vilken vecka det är. Om vi har massa inspelningar blir det tack och hej men nu när det lugnar ner sig lite är jag tillbaka igen. Sprang förresten idag. Det går inte alls bra med löpningen dock, det är mitt nya hinder jag hatar. Måste skaffa bättre självförtroende när det handlar om löpning. Men jag sprang inomhus för första gången på svinlänge och jag sprang tre kilometer utan att stanna eller utan att gå. Jag bara sprang. Och det gjorde mig ändå lite stolt. Liksom ett bevis på att jag faktiskt kan. Måste bara ta med mig den viljan jag har inomhus utomhus för när jag springer på löparbandet är det svårare att börja gå eller stanna. Mycket enklare att bara köra men när jag är utomhus är det enklare att ge upp. Vill inte ge upp.Har ju som mål att springa tjugofyra gånger detta år och en så länge har jag sprungit fem gånger. Långt kvar tills målet men jag måste bara ta mig ut. Måste, måste, måste. Jag är inget träningsfreak och kommer aldrig att vara. Men helsike vad jag ändå uppskattar att röra på mig. Att känna mig stark och känna att kroppen faktiskt mår bättre. Jag börjar kanske bli vuxen ändå.