Isolerade tider

Jag lever just nu i Schweiz mitt år det börjar närma sig sitt slut jag vet inte vad som hände med tiden men jag vet väldigt väl vad som hände under tiden. Det går inte att undvika Corona naturligtvis vi har nu varit instängda mil mindre isolerade i snart fem veckor jag och mina fyra familjemedlemmar som jag bor med. Men vi har också haft en otrolig tur för när skolan är stängd så var det som att hela vårat vackra Schweiz trodde att: jaha det blev sommarlov nu! Detta ledde till att vi haft fantastiskt väder vi haft några enstaka dagar du har varit lite kallare var lite känsligt av snö fall eller snöblandat regn men överlag så lägger vi kring 20 till 25+ grader strålande sol. Dessutom är det otroligt lyckligt lottad det att kunna röra oss runtomkring området där vi bor då vi faktiskt har både skog och åkrar att kunna röra oss på det finns gott om stora vackra vyer. Med värmen så har också gjort om min kropp mår så otroligt mycket bättre än vad den gör på vintern vilket har gjort att jag idag faktiskt hade min första joggingrunda.Rundan i sig var inget märkvärdigt jag joggade några 100 m sedan för att gå och känna av röra mig jogga lite Gen ja upprepa detta men både uppför ner för och på plan mark. Framför allt så kunde lyssna på musik mot troligt bra det gjorde inte ont i stugan inte fötterna gjorde inte ont i ryggen och jag blev inte trött inte att jag måste dra efter andan eller stanna för att få luft. Detta känns otroligt roligt så även om detta kan vara påfrestande att vi bor på varandra, ständigt omgivna av bara oss fem utan att få träffa andra människor åka någonstans eller göra någonting så gör det ändå att jag och barnen vi har väldigt roligt dagarna går väldigt fort och det känns helt otroligt att vi redan något mitten utav april. Påsken har redan flyget förbi snart kommer Valborg och 1 maj och så så mina planer ser ut just nu så är det den sista maj jag kommer att åka hem. Ja jag vet inte vart tiden tog vägen men jag vet vad som hände under tiden. Jag har fått varit ute i solen jag tränat upp min kropp jag har väldigt roligt med barnen jag har sett ut träden bli gröna, hur åkern fylls utav blommor, hur vattnet pålar i bäcken, hur solen värmer upp, barnen skrattar hur mycket mer spring de får benen, hur vi sjunger Astrid Lindgrens sånger tillsammans för det är ju på ”mitt språk” (då de är Finlandssvenskar) och de älskar att jag kan texterna. Vi har kunna börja ut och cykla, vi kan gå längre promenader och även om jag verkligen saknar att träffa andra människor att åka någonstans att se någonting annat för det tar på den det gör det verkligen rent psykiskt är det väldigt påfrestande. I måndags så fick jag faktiskt låna bilen och åka till Meilen (grannbyn) för att ta färjan över Horgen där jag bodde första halvåret och bara den lilla resan tog inte mer än en halv timme men jag mådde så otroligt bra av att få se någonting annat att få köra själv lyssna på musik bara vara. Det gäller att uppskatta de stunder man får istället för att gnälla över de man blir utan.Ja dagarna de flyter på nu har det blivit helg och ja det blir inte så mycket mer av den förutom att jag inte behöver ställa något alarm och sedan tänker jag ta mig ut på en långpromenad hitta en trevlig plats och titta på i solen med en bok och bara må. Snart är min tid i Sveriges slut men jag hoppas iallafall att åtminstonde en gång innan jag åker hem hinna träffa någon annan människa än dem som jag bor med. Ta hand om er ute hörs!