Nu bär det av!

Dagen är kommen. Dagen som jag väntat på. Dagen som jag har kämpat för. Idag börjar ett nytt kapitel, ett nytt äventyr. Det var 3 år sedan sist som jag hade backpackerryggsäcken på mig, och jag är taggad igen. Men samtidigt är jag väldigt tudelad. Jag ska vara ärlig. Lite resfeber har jag allt. Och det beror främst på att jag vet vilka jag lämnar här hemma i Sverige. Dem som betyder som mest. Det har varit en ovanligt tuff och hektiskt höst men nu är den äntligen över. Nu får jag fira. Synd att jag inte kan ta med alla i min närvaro på denna resan. Men man kan ju inte få allt i livet. De senaste veckorna har jag fått uppleva så mycket kärlek från de i min omgivning att jag har svårt att ta in allt. Det är så fint och underbart att man inte riktigt kan förstå varför man förtjänar något så fint. Jag skulle kunna skriva en hel bok om hur tacksam jag är för att jag har min underbara familj och vänner. För det är dem som får en att inte ge upp. Det är dem som motiverar en och det är dem som man får dela lyckan med. Tack för att ni stöttat mig i allt det här. Först kommer jag att få träffa min saknade tvillingbror Jakob, som bor i Bangkok och studerar. Sedan bär det av för en veckas tid av återhämtning, plugg och utflykter tillsammans med min farmor och farfar. Jag hoppas kunna uppdatera er ännu mer inom kort om vad det är för resa som jag ska på. Hej så länge!