ÖVERGÅNGEN.

Nu är vi inne i den tiden på året som innebär en stor förändring. När det går från färgsprakande till grått. När alla fina löv som en gång prydde träden har fallit ner i markens växande ler-soppa. Helt plötsligt blir hösten lite gråare och tråkigare. Det blir en övergång som håller i sig en stund, innan snön kommer och än en gång klär naturen i vacker skrud. Kanske känns det också lite gråare just nu för att det regnar. Lätta, flygande regndroppar som mer liknar ett konstant spray. Ett sådant där sprayar-ner-glasögonen-så-att-man-inte-ser-någonting-regn, eller denna-fukt-gör-så-att-mitt-hår-står-åt-alla-håll-regn. Men än är det inte förbi. Än finns vackra trädkronor som står stolt i vätan och påminner oss om hur hösten ser ut i sitt vackraste skede. Fortfarande skiftar gräset i nyanser av gult som får ängarna att se ut som brinnande eldhav. En liten envis färgklick att hålla i och beundra en liten stund till, innan den ansluter sig till den oundvikliga symfonin av grått.