Nytt och bra

Skrev rent spontant på Messenger, den blå chattbubblan far iväg och väntar på ditt svar. Öppnar fönstret för att släppa in frisk luft i det lilla köket. Det är friskt ute, den klibbiga hettan har lagt sig i takt med att solen lagt sig för dagen. Sätter in kvarglömd bolognese i micron och kokar pastavatten. En favoritlåt trycks på replay. Det skramlar när påsen med pasta töms i kastrullen, vattenångan yr när det kokheta vattnet når pastans stela yta. Vi har setts en gång tidigare, men det minns vi knappt, vi bytte namn och la till varandra på facebook och slogs av vänförfrågan morgonen efter. Halvt medvetna om vilka vi båda var. Men tänkte varför inte? Så man lär känna folk, genom att vara lite spontan, inte träffa samma människor jämt utan ta lite risker och se sig om vilka som faktiskt står där, går förbi en på stan eller hamnar bredvid en på dansgolvet.Ditt meddelande visas, 18.37 och vi skriver med stela meningar till varandra. Öppningsfraser som ska leda till diskussion, för att sedan komma djupare in på ett ämne i hopp på ett ytterligare. Fraser slängs fram och tillbaka och vi frågar oss själva om vi ska ses denna ljusa kväll i juni. Det känns lyckat att göra det, trummar med mina röda naglar på tangentbordet och du svarar nästan genast. Vi borde ses ikväll bara för att. Bestämmer det, klockan 20 utanför biograf baren. Bolognesen är uppäten och öppnar diskmaskinen, är det så lätt? En fråga dyker upp, och leendet talar för sig själv, det fåniga som bara skriker glädje. Öppnar garderobsdörren och går igenom innehållet, klädernas tyger, färger, mönster. Kollar i spegeln, rätt blek så inget ljust. Låter fingrarna snudda vid silke, bomull och mockaimitation innan den landar på den svarta klänningen som används hur många gånger som helst. Till lite mer än just kvällstillfällen men känner att den nog passar ikväll också, för den är sådär enkel fast ändå urläcker. I snygg urtvättad T-shirt står du där med händerna i fickorna på det utslitna jeansen som passar sådär bra ihop med en solkysst hy. Du ser upptagen ut med att skrolla genom något flöde på facebook fast kollar upp när stegen gör sig tydligt riktade mot dig. Blicken är fokuserad, djup och en aning skämtsam under hela kvällen. Det blir liksom bättre ju längre tid som går och fler folk anländer, vem kunde ana att det skulle vara såhär lätt att hitta någon, bara genom att ses en gång. Måste ses fler gånger innan sommaren lider mot sitt slut, detta är trots allt bara början på något nytt. Det känns så i kroppen, något nytt och bra. Enkelt och bra. Så det ska vara.