Onsdag den 22 juli

Hej. Här sitter jag nu själv i Västerås Hamn, i ett försök att rensa tankarna lite. Hörlurarna med hög musik på och en otroligt vacker utsikt. Lite väl blåsigt dock. Men det är det värt. Jag trivs här. Lagom mycket folk, inte för stor yta, men inte heller för litet och trångt. Alldeles perfekt.Ni vet de dagar då man känner att man helst skulle gräva en grop och lägga sig i, idag är en sån dag. Idag är en sån dag då jag grävt i mitt förflutna för att kunna hjälpa en kompis.Att gräva i det förflutna är inget jag tycker om att göra. Ska jag göra det vill jag allra helst vara ensam under kvällen för att kunna gräva ännu djupare och försöka komma fram till allt eller inget. Men istället får jag se min kille det sista jag gör på kvällen. Jag nöjer mig med det. Han är det finaste jag har.Det största stödet i mitt liv är från han och hans familj. Så otroligt tacksam. Men jag har svårt att förstå att jag varit så dum en gång i tiden. Och för att jag varit så blind för så mycket.Men läxan är lärd. Här sitter jag nu och skriver, bland folk, i min ensamhet. Något jag aldrig skulle ha gjort förr.Jag har växt mycket som person den senaste tiden. Jag är mer självständig och säker i mig själv. Jag har inga problem med att gå ner själv på stan för att handla, eller gå och sätta mig vid hamnen, bara för att.Bara jag har musiken så går det mesta. Musik är ångestdämpande och jag slipper höra alla ljud runt omkring mig som är bland det jobbigaste som finns.Det som spelas i hörlurarna för tillfället är min favorit: Vigiland - shots and squats.Skönt beat och härlig text. Den ger mig bra feelings. För de flesta humör. Lyssna!Juste, gå gärna in och lägg en röst på diabetes som ämne för musikhjälpen 2016. Länk här under.http://skynda.nu/namn/musikhjalpen.phpDet var allt för mig för denna gång. Ska strax promenera tillbaka till butiken, när killen kommer tillbaka från jobbet ska vi åka hem och kolla på film med mina goa svärföräldrar.Ta hand om er      Insulinaddicted