Midsommarvecka i Albanien

Vi rullar vidare. Redan midsommar och redan i Albanien. Buss- och minibusstaxituren till Saranda gick väldigt smärtfritt, trots att de kör som riktiga biltjuvar (100 på 40-väg). I Saranda hängde vi i två nätter. Spenderade dagarna på stranden, både vid stan och även en strand längre ner längs kusten som heter Ksamil. Kvällarna spenderade vi med att käka god mat och barhänga med våra roomies från hostelet. Gick inte att missa att vi hamnat på Albanska rivieran för oboy vad folk. Kanske lite för mycket. Köper dock att folk ville dit, för trevligt var det i Albanien minsann. Efter kusten började vi arbeta oss in i landet. Vi satte kurs mot Gjirokaster vilket är en gammal stad i bergen som ligger med på UNESCO world heritage lista. Högst intressant busstur upp över bergen (20km/h pga trasig buss och med mig sittande på en platspall pga platsbrist) och svettigt värre när vi gick från stora vägen uppför mot staden med ryggsäckarna mitt i värmen. Jag gillade i alla fall staden starkt. Supermysigt ställe och vi hamnade på en väldigt mysigt hostel (hemgjorda kakor till frukost, hallå vad nice eller). Var bara där en natt men vi hann pricka av både slottet och Ali Pashna Bridge när vi var där.  Vi rullade sedan vidare mot Permet. En stad som ligger ännu längre in i landet. Väldigt fin busstur dit längs floder, berg och dal. Vår plan var att se Bënjë med dess varma källor. Skulle egentligen ta bussen dit men trixigt att hitta så vi fick fråga efter hjälp. Lyckligtvis kom vi över en kille som själv skulle dit - vi hakade på. Först fick hänga med hem till honom så han kunde byta om. Där serverade hans mamma fruktjuicer, körsbär och Raki (som hans pappa gjort i deras skjul). Så vi chillade där i deras frodiga trädgård. Sedan kom vi i alla fall fram till källorna. Luktade svavel så jag kände mig som jag var tillbaka i Rotorua. Killen hade en polare som också kom så vi gick in längs ravinen som fanns där för att nå mindre populära pooler. Väldigt häftigt var det. Ravinen var lång och vi fick korsa vattnet flera gånger för att ta oss fram. På slutet delade vi på oss och Linnea gick på vattenfallsäventyr medan jag gick tillbaka. Fick med mig killens kompis (trots att jag försökte undvika det) som inte kunde engelska. Fick kommunicera via translate och svenska fotbollsspelare i 2 timmar. Tackade sedan snällt nej till öl och bad dem att köra hem oss. För att ta oss ut ur Albanien var vi det nästan oundvikligt att inte passera Tirana. Så midsommarafton spenderade vi i Tirana. Det var kanske inte den mest spektakulära stad jag sett och vårt hostel var skumt. Trots det gjorde vi det till en trevligt eftermiddag/kväll och käkade mat, drack en drink och gjorde av med det lilla vi hade kvar av våra albanska pengar.  Albanien har varit väldigt trevligt. Saranda och rivierans var kanske lite för mycket folk men ändå trevligt ställe. Inåt i landet minskade turisterna och vi fick se mer av vardagslivet hos de inhemska folket. Jag gillade det verkligen och det är ju inget minus att allt var väldigt billigt. Så Albanien skulle jag gärna hänga i igen!Nästa stopp: Kotor, Montenegro Veckans lärdomar: 1. Det gäller att vara snabb som blixten in i bussarna här (annars blir det många spännande lösningar på provisoriska platser) 2. Det lönar sig alltid att fråga efter vägen 3. Bergsklättra inte på natten (vår roomie vet att det inte slutar bra) 4. Nytvättade kläder höjer komforten