Någon som har några tips?

Äntligen lyssnar dom, jag får hjälp och människor bryr sig men ändå känns det inte rätt... Jag förstår inte, det jag så länge har väntat på och suktat efter har jag fått men ändå känns det inte bra. Jag känner mig som aldrig nöjd vilket är extremt irriterande, varför ska det vara såhär. Jag skäms över mina känslor vilket kanske inte är det bästa men jag kan inte hjälpa det. Nu har jag studieuppehåll i ett år och det var mitt eget val, frågan är om det var rätt val? Vad ska jag nu göra på dagarna... Idag var första dagen och hittills har jag bara suttit i soffan och kollat på salem och gråtit en skvätt. Är det såhär jag ska ha det i ett år framöver? Det är verkligen inte vad jag vill, grejen är den att även fast jag planerar att göra saker så kan jag inte. Jag vågar inte gå ut, jag får panikattacker så fort jag försöker. Det är en ansträngning att åka till butiken och handla mat, att träffa vänner och att bara göra sig iordning. AAAAAH, blir galen!