Honey, im home.

Äntligen utskriven och hemma igen. Lukten av ens hem är nästan berusande när man spenderat nästan en vecka i en steril/sjuk miljö. Jag kan inte påstå att jag kommer sakna plastsängen eller att bli väckt 06 för kontroller.  Jag har fortfarande inte fått en diagnos fastställd. Ena dagen lutar det åt Typ-1 och andra dagen Typ-2. Jag väntar fortfarande på en del prover så hoppet har inte övergett mig helt. Än så länge vägrar jag förlika mig med tanken på att jag lider av diabetes utan väntar på att domen vunnit laga kraft.  Jag tänkte sätta mig och påbörja kapitel 2 ikväll. Eventuellt även publicera det men det kan bli imorgon. Allt har blivit lite uppskjutet med tanke på min lilla weekend.  Kapitel 2 är början på min historia och kommer att handla om den 29 maj - 89.  Stay tuned.