En alldeles vanlig dag... åtminstone delvis

I fredags eftermiddag kom maken hem från en tvåtimmars padelmatch och var inte kry i ryggen. Planen var att han och jag skulle spela en mixedmatch lite senare samma kväll men det var tydligt att min partner hade kroknat rejält. Han har haft problem med låsningar i ländryggen förut och efter några månader utan problem var det alltså dags igen. Han lade sig på yogamattan på golvet och började göra diverse stretchövningar, rullningar, tänjningar men klagoljuden ökade i volym allt eftersom. Efter typ två timmars jämrande på golvet tyckte jag att det nog var dags för honom att vila lite, och kanske gå och lägga sig, vilket jag försynt påpekade. Han höll med men problemet var att nu kunde han inte komma upp. Totalkört. Jag hämtade två värktabletter, lade på lite is på ryggen och efter en timma till lyckades vi få upp honom halvstående och med stor möda och många skrik in i sängen där han fick ligga hela natten på en värmedyna. Det var tydligt att vi behövde fixa hjälp till dagen efter men vad? Det sorgliga var också att vi till dagen därpå äntligen hade fått biljetter till en mycket populär bergsvandring "Caminito del Rey". Vi insåg att detta lilla äventyr för maken var helt kört och jag började fundera på om jag kanske också borde stanna hemma.  Nästa morgon, som obs är en LÖRDAG, är det lika illa så kl 9.30 sänder han ett meddelande till en s k "bra kontakt", en superpadeltränare med bästaste nätverket. Maken berättar också att han inte kan ta sig någonstans eftersom han knappt kommer upp ur sängen och ännu mindre in i en bil. Inom loppet av en timme har de fått tag på en sjukgymnast/osteopat som ska komma på hembesök kl 12.30. Och det gör hon. Hon kör bil i ca 40 minuter, kommer fram till vårt hus ute på vishan och langar upp en massagebänk. I nästan en timma masserar, trycker och sträcker hon och slutligen ger hon maken tre enkla övningar att göra. Hon har också berättat att för att bli osteopat i Spanien måste man först vara sjukgymnastutbildad. Jag vet inte hur många år det tar men enligt google åtminstone 5-6. Sedan säger hon att hon kommer tillbaka på tisdag. Maken svarar att eftersom han nu är bättre kanske han kan åka till henne men det behövs absolut inte. Hon kommer gärna tillbaka. Hennes besök kostar 50 EURO. Det är precis som hemma va? Akut hemleverans osteopat 500:-! Finns det ens? Jag blir så himla imponerad. Ytterligare en anledning att älska detta land.  Själv har jag turen att få åka iväg på utflykten till Caminito del Rey (ung. Kungens lilla vandringsled) med mina spanska vänner. Vi anländer i alldeles för god tid, en hel timme faktiskt, och vi  slår oss ner och väntar tills vår guidade tur ska börja kl 13.00. Vi är verkligen ute "out in the middle of nowhere" långt upp i bergen med ett gäng turister. Det är ca 29 grader, cikadornas sång är nästan öronbedövande och utsikten magisk. Vi är så mycket ute i obygden att vi inte ens har någon mobiltäckning (!), men titta, så klart sitter det en man och säljer lotter utanför entrén. JULLOTTER. Ja ni läste rätt. Jullotteriet här kallas "El Gordo" = den tjocke/store, eftersom det faktiskt är världens största lotteri om man ser till den enorma mängden vinster som delas ut. 2016 var det tydligen 22 miljarder kronor i prispotten och hela 90 procent av Spaniens befolkning är med och spelar på detta lotteri. När jag jobbade i Tarragona 1987 tog en av våra arbetskamrater på sig den tunga uppgiften att ta upp lottbeställningar från alla kollegor. Till saken hörde också att ganska många ville ha lotter med vissa speciella slutsiffror så det var ett digert förarbete. Med bankande hjärta och en rejäl penningapåse åkte hon sedan tåg i ca 1 timme till Barcelona för att uppsöka en speciell "lottförsäljerska" som satt i något gathörn för hon var vida känd för att bringa tur och lycka.  Hur det gick för dem just denna gången minns jag inte men jag vet att kontentan är att man måste köpa sin lott i tid och varför inte mitt uppe i bergen i väntans tider. Lottmannen hojtar oavbrutet om sina troliga, fantastiska vinster och han varvar lite med ganska roliga och kreativa försäljningstrick för sina olika nötter, som han också säljer. Under tiden vi väntar bjuder mina kära vänner mig på sin medhavda matsäck - spansk potatisomelett och friterad kyckling som de fixat på morgonen, och härliga melonbitar till efterrätt. Själv har jag en ostmacka med mig... (men jag visste ju att de skulle ha med sig potatisomeletten...)  Vi vandrar och njuter av en fantastisk dag på denna sagolikt, fantastiska relativt nyrenoverade gångväg längs bergsväggar och dalar som jag verkligen rekommenderar att besöka om ni kommer hit (se bilder). Dock var biljettbokningen på hemsidan en riktig utmaning så den hade jag lämnat över till lokalbefolkningen att hantera. (Hm... spanska hemsidor kan man också blogga om... ) Hemma igen vid 18.30-tiden finner jag till min glädje en betydligt piggare man än imorse. Jag pustar ut lite och bestämmer mig för att göra det jag njuter nästan mest av här nere. Klär av mig shortsen och tröjan men behåller bikinin på som jag satte på mig imorse när jag vaknade, och som jag gör varje dag, hela sommaren, sveper in mig i en handduk och går ut genom dörren, förbi några grannhus, går över vägen och 75 meter senare ser jag det stora blågröna, underbara, supersalta, ljuvliga Medelhavet. Jag "droppar" handduken i farten och dyker rakt i, utan att stanna, utan att tänka. Det är perfekt tempererat, klart och ganska långgrunt. Jag simmar, njuter, snurrar runt, flyter och dyker igen. Jag bara älskar varje sekund. Det finns inget som helar mig så mycket som detta sagolika vatten och det är precis den här stunden jag längtar och trånar efter när jag är hemma i Sverige när det är ruggigt kallt. Och jag ska göra vad jag kan för att "suga på karamellen" så länge jag kan...  Matsäck med potatisomelett :D. Varje år den 22 december kl 9.00 stannar Spanien (precis som i Sverige när Stenmark åkte) för då är det dags för lottdragning i "el Gordo" (Den Store) som visas i TV i flera timmar. Det känns som att alla TV-skärmar landet kan uppbringa står på i alla stugor, barer, restauranger & affärer. Spanska barn i skoluniformer "sjunger" siffrorna på ett väldigt speciellt sätt och det är en stor ära för ett barn att få vara med på denna tillställning. Att få vara Sveriges Lucia är en barnlek jämfört med detta. Den högsta vinsten, den som verkligen är "el Gordo", annonseras över tre timmar senare. Under 2021 blev högsta vinsten 4.000.000 Euro.  Caminito del Rey. Sagolikt vackert. Läs gärna mer här: https://www.spain-holiday.com/.... Obs, har inte tagit länken från hemsidan.... ;).  Det är vi som är de två prickarna i mitten. Sagolik natur. En damm som är mycket populär att bada i. Min lekamen...