Under mitt paraply

Hej hej härifrån!  Helskotta alltså, vad det är varmt. Jag är ledig och vill såklart vara ute, röja i backen hemma så vi kan få upp rutschkanan och plantera. Jag röjde i backen i morse. Nu ligger jag som en strandad val i en trädgårdssoffa och tittar på medan Micke fixar vår trasiga grind. Denna människa äro icke skapt för 26 plusgrader, och i avsaknad av parasoll får jag taga vad jag hava. Dvs ett paraply. Annars då? Den här veckan har bjudit på högt och lågt skulle jag vilja säga. Potatisplantering, vårruset med fina kollegor, fotboll, Gung-Ho med mamma och lillebror efter några sena avhopp och väldigt mycket sol och fint väder.  Allt var väl ganska fridens ända tills pappa höll på att elda upp sig själv igår. Och det låter kanske som sarkastisk humor, vilket det väl på sätt och vis också är såhär efteråt, men som igår var högst reellt. En kombination av eld, bensin och tankspriddhet ledde till en ambulansfärd, en svedd mustasch, en väldigt röd näsa, en väldigt väldigt bränd hand och diverse blåsbildning i ansiktet och armar. Med en skrämmande mängd tur i oturen kunde vi igår kväll sitta tillsammans på gräset utanför akuten och äta middag innan jag kunde transportera hem en mamma och något stukad pappa.  Något väldigt fint och tacksamt i något som var, men som hade kunnat bli betydligt mer, otäckt. Nåväl. Slutet gott, allting gott. Nu ska jag dricka 3000 liter vatten och försöka prestera någon form av trädgårdsarbete i värmen. Pust. HEJ!