Extrem hunger

Jag har bestämt mig för att börja äta "ordentligt" och vad jag vill! Sen jag började lära mig mer om ätstörningar och vikten av att äta tillräckligt under återhämtning från en ätstörning, så försöker jag lyssna mer på min kropp.Jag har börjat uppleva vad jag tror är "extrem hunger". Det är tydligen vanligt att man upplever det när man återhämtar sig från en restriktiv ätstörning. Kort och gott så betyder det att man vissa dagar är VRÅLHUNGRIG, och utan problem kan smälla i sig över 3000 kcal.Vad jag förstått( och försöker lära mig acceptera) är detta naturligt och det är nödvändigt att lyssna på sin hunger om man vill bli frisk från en ätstörning. Jag tycker dock att det är svinläskigt att äta så mycket!!!Under min bulimi hetsåt jag ibland tills jag kände mig fysiskt sjuk. Hetsätningar uppkom nästan alltid när jag för en stund gett upp på min restriktion(diet). Annars åt jag alltid restriktivt. Att äta "normalt", eller till normal mättnad, påminner mig om mina hetsätningar. De började nästan alltid med att jag överåt bara lite, för att få känna mättnad eller tillgodose en craving. Jag försöker verkligen bryta det här beteendet nu!Oftast är det svårt! Jag associerar fortfarande en mätt mage med obehag och att jag måste "göra mig av med maten". Det bästa sättet att ändra det tänket är att ifrågasätta det och gå emot det! Att göra motsatt sak mot vad min bulimi vill är att njuta av min mättnadskänsla och tillåta mig själv att vara nöjd och stolt över att jag ätit tills jag är mätt! Så det försöker jag tänka efter varje mål nuförtiden.