besvikelsen då någon tar ens glass - klockan fyra på natten

Alltså denna morgon - have mercy.Vera vaknade inatt vid fyra och hade förmodligen drömt att en mås tog hennes glass som i Max och Maja. Åtminstone hade hon förlorat en glass, och ropade "MIN GLAAASS" om och om medan hon viftade på armarna. I typ fem minuter non stop. Simon kom upp och kollade vad som var på gång, och vi fick liksom inte lugnat henne, så till sist tänkte jag att vi tar morgon. Det var då jag trodde att Simon var vaken för att han skulle till jobb, men nej, klockan var tydligen mycket mindre än så. Nå, vi fick vara vakna och titta på tv typ tjugo minuter mitt i natten. Sen då vi skulle gå och sova igen kom hon på glassen igen och vi gick och letade efter en leksaksglass ett tag tills jag fick ersatt den tanken hos henne med varm mjölk - då gick vi och letade efter flaskan i vad som kändes som en kvart. Till sist somnade hon, men efter så lång tid att jag också somnade och blev kvar i hennes säng resten av natten. Det känns idag. Därtill har jag en massiv och öm finne på hakan. Det lär bli en hemmadag idag.Men tänk ändå vad galet för ett litet barn att drömma. Man kommer ju själv ihåg någon gång då man har drömt att man har blandat godis i Makuuni, och besvikelsen då man har vaknat och inte fått smaka på en enda. Hur uppfattar ens ett litet barn drömmar? Tror hon bara att hon har blivit av med en glass som hon på riktigt hade? För det blev ju inte bättre ju mer hon vaknade upp, som jag trodde att det skulle bli. Glassfantasten i somras.