Sitt still och lyssna nu

Tänk dig att du sitter på en stol mellan två personer som har ett samtal om det absolut tråkigaste du kan tänka dig. Vi säger att detta ämne är deklaration. Personerna i samtalet är egenföretagare och diskuterar i detalj hur de deklarerade senaste gången. Du måste sitta stilla och lyssna aktivt och ta in det dem säger i 45 minuter. Varje gång du rör på dig så får du en tillsägelse om att sitta stilla. Hur skulle det kännas? Skulle du klara av att göra det utan att börja vrida på kroppen, sätta dig med benen i kors och sedan rakt igen? Skulle du klara av att återberätta deras upplevelser för en utomstående person? I detalj? Kanske du skulle klara av det, kanske inte. Om du klarar av det, hur mår du då efteråt? Hur skulle du känna om du hamnade i samma situation igen? Nu gör jag bara antaganden men jag skulle kunna tro att du under samtalet skulle få en hel del tillsägningar för att du rört på dig. Efter samtalet tror jag du skulle känna en otrolig lättnad av att få slippa sitta där och sedan en oro över att vara tvungen stå ut med det igen. Många aktiviteter i förskolan syftar till att barnen ska lära sig sitta stilla och lyssna. Jag ryser lite varje gång jag bevittnar det. Varför ska vi lära oss att sitta stilla? Det är en ganska onödig egenskap i relation till andra egenskaper. Enda gången stillasittande kan vara viktigt är om man gömmer sig från en person som vill mörda en, om man ska pierca sig eller få en spruta. Det är även viktigt att vara stilla när man röntgar sig. Men alla dessa aktiviteter är relativt ovanliga, det handlar sällan om mer än 5 minuter och när ens kropp går in i överlevnadsläge så klarar man av det mesta, utan att tidigare ha tränat på det.  Ett argument för att barn ska lära sig att sitta stilla är för att många delar av livet som vuxen kräver att man sitter stilla. Men hur många vuxna gillar egentligen detta krav? Och hur många situationer skulle egentligen kunna genomföras i rörelse? Olika sammanträden, lektioner eller föreläsningar kräver idag ett stillasittande. Men de flesta skulle kunna genomföras i rörelse. Det finns ett företag som skapat en ”sammanträdesgunga” där alla sitter i varsin gunga så man kan gunga samtidigt som man har möte. Det finns ”skrivbordscyklar” som man kan trampa på samtidigt som man sitter vid sitt skrivbord och flera företag har övergått till yogabollar istället för stolar samt höj- och sänkbara skrivbord. Istället för att lära barn att sitta stilla borde vi lära dem att bryta alla normer om stillasittande och hjälpa dem utveckla nya sätt att genomföra viktiga saker. Att kunna sitta stilla är ingen egenskap vi ska sträva efter i en värld där forskning visar att stillasittande är en stor hälsofara. Så varför envisas vi med att lära barn det? Jag tror att många blandar ihop att sitta stilla med att hålla fokus. Men det är två helt olika aktiviteter. Rörelse främjar dessutom ens förmåga till att hålla fokus.  Förmågan att kunna fokusera är otroligt viktig hela livet. Det är den förmågan som gör att vi kan lära oss saker, bilda relationer och ta hand om oss själva. När den förmågan är nedsatt blir livet jobbigare, det har jag själv erfarenhet av. Acceptera att fokus, uppmärksamhet och förmågan att lyssna inte hör ihop med att sitta stilla.Så istället för att lära barn att sitta stilla, lär barnen att fokusera, lyssna och respektera varandra!